Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

New public management gör lärare till byråkrater

Filosofin i form av ökad produktion med högre kvalitet till lägre kostnad passar sällsynt dåligt ihop med verksamheter inom vård, skola och omsorg. Den gör lärare till byråkrater och skolledare till kontrollanter, skriver Lärarförbundet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Styrsystemet New Public Management (NPM) har kommit att dominera den offentliga sektorn och så även i vår region. Ett system hämtat från industrin. Resultatet har blivit ökad administration, manualstyrt arbete och i förlängningen en avprofessionalisering av välfärdens anställda.

NPM bygger på övertygelsen att allt kan effektiviseras och att människor i allt är rationella och tar beslut utifrån egennytta. Men anställda i vård, skola och omsorg har andra grunder för sitt yrkesval och professionella agerande. För dem är en viktig övertygelse att utbildning vård och omsorg är viktiga för allas bästa. En viktig belöning blir tillfredsställelsen att bidra till människors (elevers, patienters, brukares) utveckling, tillfrisknande och välmående.

Passar sällsynt illa

Människor med sådana värderingar sätts under press för att passa in i mallen och tvingas till effektivisering. Kärt barn har många namn! En del kommuner kallar detta ”verksamhetsutveckling”, i någon kommun heter det ”omvandlingstryck” i andra ”ökat behov av flexibilitet från anställda”. Gemensamt dock är ekvationen om ökad produktion med högre kvalitet till lägre kostnad. Det passar sällsynt dåligt ihop med verksamheter inom vård, skola och omsorg.

Hur påverkar detta skolan och lärarna? Jo, det blir mer att göra på minde tid med mindre resurser. Samvetsstressen, skillnaden mellan de ökande kraven, de minskande resurserna och möjligheterna leder allt oftare till psykisk ohälsa, långvariga sjukskrivningar eller att man lämnar yrket.

Lärare förvandlas till byråkrater

Svensk skola är nu så fokuserad på att mäta varje delresultat och detaljdokumentera precis allt, att såväl tiden för undervisning som lusten att bedriva undervisning sakta men säkert mals sönder. Lärare förvandlas till byråkrater i stället för undervisande inspiratörer. De blir producenter av kontrolluppgifter till politiken i stället för professionella yrkesutövare i en skola där varje elev får den utbildning och stöd den har rätt till.

NPM tillåter inte att verksamheter drar över budget vilket innebär att skolledares främsta uppgift blir att få en budget i balans. Det får ske till varje pris, oftast med ökad arbetsbelastning för lärare, sämre arbetsmiljö för lärare och elever och sänkt kvalitet i verksamheten som följd. Skolledare förvandlas till kontrollanter i stället för pedagogiska ledare.

Måste hålla viss kvalitet

Enligt skollag och läroplan skall undervisningen hålla en viss kvalitet. Här står inget om ständigt minskad budget eller budgetdisciplin. Det går inte att välja bort elevvård eller särskilt stöd till elever.

Arbetsmiljölagens kräver en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska säkra ett hållbart och hälsosamt yrkesliv. Det är en lagstiftad skyldighet som även gäller kommunerna.

Skola och förskola är sedan många år hårt drabbade av bristande resurser och ständiga besparingar. Lärare och skolledare har stort driv och engagemang, men för att man ska kunna behålla det krävs att politikerna i kommunerna prioriterar skolan.

Uppmaningen till ansvariga politiker blir ”Sätt skolan först!”

För Lärarförbundets avdelningar:

Elisabeth Mossberg

Göteborg

Angelika Molander

Mölndal

Alexander Köhn

Partille

Peter Hvass

Kungälv

Stefan Nilsson

Stenungsund

Bo Henriksson

Härryda

Tommi Wärme

Borås

Anette Öbom

Orust

Robert Halding

Tjörn

Lena Ånskog

Öckerö

Ingela Fredriksson

Alingsås

Lena Duwe

Mark

Örjan Lind

Bollebygd

Frida Abelson

Ulricehamn