För lite görs för en trygg och tillgänglig bostadsmarknad. Andelen äldre ökar kraftigt, vilket ställer krav på olika typer av åldersanpassade bostäder. Vi har också en ”insider-outsider-problematik” där bland annat yngre, individer med låga inkomster och hushåll med invandrarbakgrund möter höga trösklar in på bostadsmarknaden – i vissa fall oöverstigligt höga. I december 2025 klassade därtill polisen hela 65 områden som utsatta mätt utifrån socioekonomisk status och påverkan av kriminalitet på lokalsamhället – flera av dem ligger här i Göteborgsområdet.
Bostadspolitiken på riksnivå har fört en tynande tillvaro under decennier. Många, även från näringslivshåll, efterfrågar en mer sammanhållen social bostadspolitik som i större utsträckning utgår från de svagaste på bostadsmarknaden. Kommunerna spelar en central roll både vid planeringen av nya bostadsområden och i förvaltningen av befintliga bostadsbestånd. Även kommersiella bolag som jobbar med bostadsutveckling eller förvaltning har en viktig roll att spela.
Sociala ändamål
Banker kan i sin tur bidra med finansiering. Social hållbarhet har över tid också blivit alltmer viktigt för de som investerar i bankobligationer. Det talar för att finansiering till sociala ändamål kan komma till stånd på rent kommersiella grunder och utan att det nödvändigtvis krävs ränterabatt för sådana lån. Sådana åtgärder ligger dessutom i fastighetsägarnas egenintresse eftersom de bidrar till att säkra fastighetsvärdena. Som SBAB har visat i ett akademiskt samarbetsprojekt kan kriminalitet och otrygghet ha stor negativ påverkan på fastighetsvärden och därmed även för bankernas säkerhet/pant för finansieringen.
Låt oss lyfta fram några exempel på sociala åtgärder vidtagna av fastighetsbolag:
Socialt utsatta områden: 2023 gav SBAB ut sitt första hållbarhetslänkade lån. Lånet tecknades av Stena Fastigheter med målet att bidra till större trygghet i sina befintliga bostadsbestånd. Gårdsten här i Göteborg visar att det går att vända en till synes hopplös situation i ett eftersatt bostadsområde i dynamik mellan affärsmässighet och samhällsnytta. Ytterligare ett exempel är Drottninghög i Helsingborg där man kombinerat renoveringar, rivningar, nybyggnation av olika upplåtelseformer och sociala insatser, lyckats bryta segregationen och nu ser en nettoinflyttning av inte bara inkomstsvaga grupper.
Ett exempel är Riksbyggens hyrköpsmodell där man inledningsvis hyr sin bostad och det finns en rätt men inte skyldighet att inom viss tid köpa bostaden till ett förutbestämt pris.
Insider-outsider-problematiken: När stigande bostadspriser i kombination med bolåneregleringar gjort det svårare för vissa att komma in på bostadsmarknaden har nya boendeformer sett dagens ljus. Ett exempel är Riksbyggens hyrköpsmodell där man inledningsvis hyr sin bostad och det finns en rätt men inte skyldighet att inom viss tid köpa bostaden till ett förutbestämt pris. Ett snarlikt exempel är Obos Deläga där man först köper en viss andel av en bostadsrätt som samägs av Obos och där man stegvis därefter ökar sin ägarandel. Båda modellerna gör det enklare för personer med lite eget kapital att kunna komma över en bostad. SBAB har bidragit med finansiering i båda dessa fall. Vi ser dock här ett problem med den nya bolåneregeln för tilläggslån som kommer att försvåra finansieringen av dessa nya upplåtelseformer.
Åldersanpassat boende: Ett annat exempel är Hemvist som satsat på särskilda trygghetsboenden för personer 65 år eller äldre med större fokus på social samvaro och trygghet jämfört med traditionellt boende.
Det är viktigt att de åtgärder som vidtas bidrar med verklig samhällsnytta. Det kräver utvärdering av bland annat det slag som gjorts av forskare på Malmö universitet, men också att begränsade mindre kostsamma lyckade insatser kan skalas upp. Här ser vi framför oss att privata aktörer kan göra mer.
Robert Boije, chefsekonom SBAB
Karin Stenmar, hållbarhetschef SBAB
Stefan Andersson, chef företag och brf SBAB
