Rapportens kärna är att man vill använda marken där Säve flygplats ligger till ett logistikcenter då man anser att modern logistik- och lagerkapacitet stärker försörjningsberedskapen. Det är i sak korrekt. Logistik är avgörande i kris och krig. Men logistikcenter kan uppföras på många platser, kräver inte unik infrastruktur och kan anläggas stegvis. Dessutom finns det redan i dag betydande lager- och industrimark i Göteborgsregionen, inklusive vakanta ytor.
En flygplats med etablerad bana, luftrumsstruktur, tillstånd och operativ historia är däremot en sällsynt resurs. Att återskapa en sådan redundans i Göteborgsområdet är i praktiken närmast omöjligt – ekonomiskt, politiskt och miljömässigt.
Totalförsvar handlar om robusthet och redundans. Då bör man fråga sig: vilken funktion är svårast att ersätta – logistikbyggnader eller en fungerande flygplats i Sveriges näst största stad?
Samhällsviktigt flyg
Länsstyrelsen medger att förändringen innebär negativa konsekvenser för allmänflyg och samhällsviktigt flyg som verkar från Säve. Längre inställelsetider, längre flygvägar och påverkan på utbildningsverksamhet konstateras. Det är illa nog, men att avveckla flygplatsen och rullbanan för flygplan får långt större konsekvenser än så för Göteborgs redundans i kris eller krig.
Länsstyrelsens slutsats är att verksamheten kan omfördelas till andra flygplatser. Det är ett resonemang som haltar. I ett totalförsvarsperspektiv är lokal och regional redundans och resiliens centralt. Att koncentrera flygverksamhet till färre noder minskar robustheten.
Om Landvetter påverkas av störningar, sabotage eller kapacitetsproblem saknas ett alternativ i direkt anslutning till Sveriges näst största stad. Det är svårt att förena med principen om motståndskraftig infrastruktur.
Göteborg är också ett av landets största upptagningsområden för kompetensförsörjning inom både helikopter och flygplan. Att ha pilotutbildning och flygoperativ verksamhet i direkt närhet till stora befolkningscentra är inte en regional hobbyfråga, utan en del av totalförsvarets långsiktiga kompetensbas.
En strategisk bedömning av kritisk infrastruktur kan inte i första hand utgå från den markutveckling som en privat markägare, i detta fall Castellum, har presenterat
Flygkompetens byggs inte över en natt. Den byggs genom utbildning, kontinuerlig operativ verksamhet och närhet till arbetsmarknad och akademi.
Om flygutbildning och operativ allmänflygverksamhet trängs undan från Göteborgsområdet försvagas rekryteringsbasen i Västsverige. Det är en strukturell effekt som inte enkelt kan reverseras.
I slutänden handlar det om vad som har högst värde och vad som är mest svårersättligt. Totalförsvarspolitik bör utgå från skyddet av det som är svårt att återskapa.
Även om Säve främst är en fråga för Göteborg och Västra Götaland går det inte att bortse från den nationella dimensionen. Göteborgsregionen är ett av Sveriges viktigaste transport- och försörjningsnav. Infrastrukturens redundans här påverkar i praktiken hela landets beredskap.
Är en försäkring
Om kommande nationella analyser, exempelvis från Myndigheten för totalförsvarsanalys, skulle väga flygfältsfunktionen högre än Länsstyrelsen gjort vore det därför inte förvånande. För i en tid av säkerhetspolitisk osäkerhet är redundans inte överkapacitet. Det är en försäkring. Och försäkringar ska inte avvecklas för att marken råkar vara attraktiv.
Samtidigt pågår ytterligare en statlig process som gör frågan om Säves framtid ännu mer relevant. Trafikverket har fått i uppdrag att genomföra en kompletterande utredning om Säve flygplats bör utses till beredskapsflygplats.
Att staten över huvud taget prövar Säve i detta sammanhang säger något viktigt: flygplatsens strategiska betydelse i Göteborgsregionen är inte en avslutad fråga.
Just därför finns det skäl för Länsstyrelsen Västra Götaland att ompröva sin analys. En strategisk bedömning av kritisk infrastruktur kan inte i första hand utgå från den markutveckling som en privat markägare, i detta fall Castellum, har presenterat.
Längre tidshorisont
Utgångspunkten måste vara en annan. Frågan bör i stället ställas i dess mest grundläggande form: Vad stärker Västra Götalands beredskap, redundans och resiliens i en tid präglad av ökade säkerhetspolitiska spänningar?
När Europa återigen lever med krig i sitt närområde och totalförsvaret byggs upp på bred front måste beslut om kritisk infrastruktur tåla en betydligt längre tidshorisont än nästa detaljplan eller nästa markaffär.
Det som avvecklas i dag kan visa sig vara avgörande i morgon. I denna fråga går det inte att i efterhand säga: ”Vi såg det inte komma. Vi var naiva.”
Johan Holm ordförande, AOPA Sweden
Hans Spets kårchef, Frivilliga Flygkåren
