Replik
6/9 HD har gjort det lättare för gängkriminella att begå brott riskfritt
Åklagaren Thomas Ahlstrand påstår att Högsta domstolen har gjort det lättare för gängkriminella att begå brott riskfritt. Det är inte första gången som Thomas Ahlstrand i media uttrycker sin uppfattning att domstolarna inte bevisvärderar på det sätt som åklagaren vill. Det står honom självklart fritt att uttrycka den åsikten.
Artikeln innehåller emellertid ett antal påståenden som enligt vår uppfattning är direkt felaktiga och som inte bör stå oemotsagda, särskilt i det rådande samhällsklimatet där lag och ordning och kampen mot kriminalitet står högt på alla politiska partiers agenda.
Högt ställda beviskrav
En domstols uppgift i ett brottmål är att pröva om åklagaren har bevisat sitt åtal. I Sverige har vi högt ställda beviskrav i brottmål vilket har sin grund i att vi inte vill att oskyldiga människor ska dömas. Inte minst gäller detta förstås när en person riskerar ett långt fängelsestraff till följd av ett åtal. Att alla betraktas som oskyldiga tills åklagaren har bevisat motsatsen är en grundläggande rättsstatsprincip, precis som rätten för en tilltalad att tiga.
Vid den prövning domstolen har att göra av åklagarens bevisning gäller fri bevisprövning. Detta innebär dels att det inte finns några egentliga begränsningar för vad som kan åberopas som bevisning i domstolen, dels att det inte finns några lagregler kring hur domstolen ska bedöma bevisningen. Det finns alltså inte – som Thomas Ahlstrand påstår – några ”informella tumregler” om hur bevisningen ska värderas. Att domstolen inte skulle få lägga samman den bevisning åklagaren åberopat eller skulle bortse från viss typ av bevisning är också direkt felaktigt. En annan sak är självklart att den samlade bevisningen inte i alla situationer räcker för att uppnå det höga beviskrav som gäller i brottmål. I så fall ska den tilltalade frikännas.
Det kan säkert behövas ytterligare reformer, men lösningen är inte att sänka beviskraven eller att ändra principerna för bevisprövning i svenska domstolar
Kriminaliteten och tystnadskulturen i kriminella kretsar är ett stort samhällsproblem, som också har adresserats av lagstiftaren under senare tid. För ett relativt stort antal brott har man genomfört straffskärpningar och man har också genomfört förändringar för att öka lagföringen och stärka rättsprocessen. Exempelvis har man nyligen infört regler som innebär att om man medverkar till utredning om annans brottslighet kan detta leda till strafflindring och man har skärpt sekretessen för kontaktuppgifter till enskilda som medverkar vid domstolsförhandlingar. Vi har full förståelse för den frustration polis och åklagare kan uppleva när man inte kan få fram tillräcklig bevisning och det är svårt att veta om de lagändringar som har genomförts kommer att få positiva effekter. Det kan säkert behövas ytterligare reformer, men lösningen är inte att sänka beviskraven eller att ändra principerna för bevisprövning i svenska domstolar.
Anders Hagsgård President i Hovrätten för Västra Sverige
Göran Lundahl Lagman i Göteborgs tingsrätt