Ända in på 1800-talet förknippades Oden med julen i folktron genom "den vilda jakten" – då Oden leder ett följe av osaliga andar genom luften under julnätterna, skriver debattören.
Ända in på 1800-talet förknippades Oden med julen i folktron genom "den vilda jakten" – då Oden leder ett följe av osaliga andar genom luften under julnätterna, skriver debattören.

Jul – en hednisk högtid för alla

Julens verkliga huvudperson är såklart solen. Den verkliga högtiden är att fira vintersolståndet. Tidpunkten då dagen är som kortast och natten som längst, vilket infaller i dag, skriver Bruse LF Persson, Samfundet Forn Sed Sverige.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Alla firar jul. Kristna firar jul, hedningar firar jul, ateister firar jul, buddhister firar jul – runt om i världen firar man jul. Sverige brukar beskrivas som världens mest sekulära land, och passande nog är julen den mest multikulturella av alla våra traditionella högtider. Men vad är det vi firar egentligen? Huvudfigur nuförtiden (Jesusbarnet får ursäkta) är utan tvekan jultomten, men i bakgrunden ruvar julguden själv – Oden.

På andra håll i världen kallas den kristna varianten av högtiden "Kristusmäss" (Christmas), men i Skandinavien levde det hedniska ordet "jul" kvar, och med det många traditioner. Tomtar, julskinka och pepparkakor formade som bockar och grisar skulle ha varit främmande för en man från Nasaret för 2000 år sedan. Som inte ens var född i december.

ANNONS

Okänd betydelse

Vad ordet ”jul” betyder är okänt, men ett av guden Odens otaliga tillnamn är "Jolner" – "den som hör julen till". Ända in på 1800-talet förknippades Oden med julen i folktron genom "den vilda jakten" – då Oden leder ett följe av osaliga andar genom luften under julnätterna. Havrekärven vi gärna sätter ut till småfåglarna, är egentligen till Jolners häst Sleipner. Kanske är Tomtens färd med renar och släde genom luften rent av en modernt eko av ”den vilda jakten”?

Dagens sekuläre huvudfigur jultomten är ett saligt hopkok av den gamla svenska gårdstomten, julbocken, der Weinachtsmann och ett turkiskt helgon och han är en relativ ny bekantskap (sent 1800-tal).

Den vanlige tomtegubben, gårdstomten, är dock mycket äldre, redan Heliga Birgitta bekymrade sig om att folk fortfarande dyrkade "tompta gudhi". Seden med att sätta ut gröt till honom vid jul är ett urgammalt sätt att hålla sig väl med gårdens rådare, skyddsande.

"Dricka jul"

Det mest ursprungliga sättet att fira jul i Norden är att träffas hela familjen och äta och dricka tillsammans. Det gamla hedniska julfirandet kallades "att dricka jul" och än i dag är dryckerna viktiga i julfirandet: julöl, julsnaps, glögg, mumma etc. Det rituella skålandet har alltid varit en grundläggande del av högtidsfirandet i Sverige. I gamla dagar var den viktigaste funktionen med julfirandet att skåla för "äring och fred", det vill säga att försäkra sig om god årsväxt och ett bra liv under det kommande året.

ANNONS

Vi äter de guldgula Lussekatterna, förknippade med solsymboler och fruktbarhet, för att fira ljusets återkomst med Freja (Lusse), som dras i sin vagn av sina katter. Julskinkan som fortfarande är central på julbordet är förstås Frejs galt Gyllenborst. Julgranen syftar på det evigt gröna världsträdet Yggdrasil och julbocken på Tors båda bockar. Åtminstone för oss hedningar.

För inte så länge sedan var det julbocken som kom med julklapparna och var då en av julens huvudfigurer. Julens presentutdelning har förresten sitt ursprung i de antika romerska saturnalierna.

De svenska julsederna är en dynamisk mosaik av nytt och gammalt i ständig förändring. Och som vanligt blir var och en salig på sin egen tro. Det finns inget firande som är mer rätt än det andra.

Eller jo. Det finns ett rätt svar.

Julens verkliga huvudperson är såklart solen. Den verkliga högtiden, som är lika gammal som människan själv, är att fira vintersolståndet

Julens verkliga huvudperson är såklart solen. Den verkliga högtiden, som är lika gammal som människan själv, är att fira vintersolståndet. Tidpunkten då dagen är som kortast och natten som längst, vilket i år infaller den 21 december. Efter den dagen börjar årshjulet snurra ännu ett varv, och är den grundläggande cykliska årstidsbundna andligheten, den inbyggda biologiska rytmen som knyter samman allt liv på denna planet.

God jul, oavsett varför du firar!

ANNONS

Bruse LF Persson, ordförande Samfundet Forn Sed Sverige

Asatroende firar den ursprungliga hedniska julen

Samfundet Forn Sed Sverige är ett registrerat trossamfund för utövare av nordisk naturreligion.Vi hämtar vår inspiration från skandinaviska förkristna traditioner, anpassade till vår tid och våra förutsättningar. Samfundet Forn Sed är ett samfund för norrön hednisk tro och sed. Denna religion har många namn, ibland kallas den för asatro, många föredrar begreppet forn sed.

LÄS MER:Här offrar de till asagudar – mitt i Slottsskogen

LÄS MER:Forn sed lockar tillbaka solen med Midvinterblot

LÄS MER:Bråken om Lucia har blivit en egen tradition

ANNONS