Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Olof Lekholm och Jan Brun, för en grupp specialister och överläkare, Medicinkliniken Sahlgrenska

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hur tänker ni göra SU attraktivt för personalen?

Regionen visar ett plus på över en miljard kronor. Ändå saknas både vårdplatser och sjuksköterskor på Sahlgrenska sjukhuset som kan garantera att patienter inte riskerar att dö på grund av våra överfulla mottagningar, skriver Olof Lekholm och Jan Brun, för en grupp specialister och överläkare, Medicinkliniken Sahlgrenska.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

På Sahlgrenska sjukhuset 2018 far sjuka människor illa av att vänta på akuten upp till ett dygn på vårdplats. Under de senaste åren har ett stort antal vårdplatser stängts för att man inte har tillräckligt med sjuksköterskor och vi har nu allt för få platser. Personal, framför allt sjuksköterskor, säger upp sig på grund av ohållbar arbetsmiljö.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Dagligen tas beslut om ytterligare överbeläggningar med negativa konsekvenser. Ändå blir patienter kvar på akuten alltför länge trots uppenbart slutenvårdsbehov. Det gäller även nu under hösten, som normalt sett är den minst belastade perioden. Snart kommer vintern och helgerna, med högre belastning!

Samtidigt som detta sker, så går regionen med plussiffror på över en miljard kronor, vilket skulle täcka samtliga sjukhus underskott med råge.

Läget är sedan länge orimligt.

Nästan varje morgon är patienter kvar på akuten sedan dagen innan i väntan på plats. Flera studier visar att detta ökar risken för komplikationer och att dö under vårdtiden.

Patientsäkerheten. Den forskning som finns visar stora patientrisker:

Farligast är att bli kvar länge på akuten. Det är något som händer dagligen hos oss. Nästan varje morgon är patienter kvar på akuten sedan dagen innan i väntan på plats. Flera studier visar att detta ökar risken för komplikationer och att dö under vårdtiden. Främst drabbas äldre patienter eftersom det ofta är lättare att ordna plats åt yngre med mer specifika problem.

Att överbelägga avdelningarna och att vårda på fel avdelning av platsbrist leder till liknande problem.

Ett annat problem uppstår när läkare på akuten ser att platserna är slut. Etiken och lagen säger att medicinska beslut skall tas oberoende av resurs, men i praktiken är det svårt. Vi ser att man gör allt för att undvika att lägga in patienter, trots risk för betydligt sämre vård. Patienter som borde läggas in får gå hem för att spara en plats. Även vi själva kommer på oss med att tänka på det viset.

På Sahlgrenska finns belagda vårdskador både efter att ha väntat länge på vårdplats och efter att ha skickats hem av platsbrist. Även dödsfall. Platsbrist är inte den direkta orsaken till skada eller död, men vård på rätt avdelning i rätt tid förbättrar chansen att klara sig kraftigt.

Trots att vi dagligen ser risker och har sett dödsfall, så säger ledningen att patientsäkerheten inte är hotad. Vad betyder det? Kan i så fall patientsäkerheten någonsin vara hotad?

Både på akuten och på vårdavdelningar har vi nu många fler patienter än vad det finns kapacitet för. Det blir svårt att hinna med sitt arbete, ännu svårare att ta raster.

Arbetsmiljön. ”Etisk stress” är en viktig arbetsmiljöfaktor för vårdpersonal. Det innebär att man mår dåligt av inte kunna hjälpa efter behov. Att patienter far illa, att inte hinna med viktig omvårdnad, att tvingas fatta beslut som leder till risker och dålig arbetsmiljö är påfrestande. Alla i vården gör vad de kan för att hålla patienter skadefria, även när det innebär att offra sin egen arbetsmiljö genom att åta sig för mycket.

Både på akuten och på vårdavdelningar har vi nu många fler patienter än vad det finns kapacitet för. Det blir svårt att hinna med sitt arbete, ännu svårare att ta raster. På många ställen har arbetsmiljön varit så dålig att personal sagt upp sig. Om och om igen ser vi till vår sorg att sjuksköterskor säger upp sig i desperation, ibland bara något år efter examen. Många lämnar yrket. Hög arbetsbelastning får ännu större konsekvenser när personalen är ny. Det tar flera år att lära sig arbetet fullt ut!

Såväl akuten som många vårdavdelningar har de senaste åren haft upprepade arbetsmiljöronder. Facken har slagit larm flera gånger.

Det vore klädsamt om regionens och SU:s ansvariga medger att de ser samma problem som vi inom vården. Den som säger att problemen inte finns är endera inte insatt nog eller inte ärlig nog!

Vad behövs?

* Det vore klädsamt om regionens och SU:s ansvariga medger att de ser samma problem som vi inom vården. Den som säger att problemen inte finns är endera inte insatt nog eller inte ärlig nog!

* Fler vårdplatser behövs. Det pratas om dagvård och om kommunens ansvar, men enkel räkning visar att de stängda platserna måste öppnas. Biträdande sjukhusdirektör för SU har sagt i media att det inte kommer att bli fler platser, vilket skulle innebära att människor kommer att dö i onödan.

* Ni måste anställa, och framför allt behålla personal. Inte minst sjuksköterskor. Här har ansvariga misslyckats fullständigt de senaste åren. Det krävs bättre arbetsmiljö, bättre scheman och bättre grundbemanning. Regionen vill bli ”Sveriges bästa offentliga arbetsgivare” och regiondirektör Ann-Sofi Lodin har fört fram vikten av en bra arbetsmiljö i media – då krävs mycket omfattande insatser för de största yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor. Man behöver också diskutera löner för sjuksköterskor. Att löneläget är lägst i Sverige hjälper inte!

* Vilken vård vill vi i regionen ha och vad får den kosta? Regionens politiker menar knappast att vi skall sluta vårda vissa patienter eller sänka ambitionsnivån. Tvärtom så har SU målen ”Akutsjukvård i toppklass” och att bli ”Sveriges ledande universitetssjukhus”. Utan sjuksköterskor som stannar och trivs så blir resultatet snarare i strykklass.

* Det handlar om politik. Vården är underfinansierad. Med nuvarande budgetöverskott i regionen är det ovärdigt att inte förbättra situationen för regionens invånare i behov av vård och för regionens personal.

Olof Lekholm

Jan Brun

för en grupp specialister och överläkare, Medicinkliniken Sahlgrenska