Replik
22/4 Att inte satsa på rymden är som att säga att internet är en fluga
Vem gynnas egentligen om Sverige ökar sitt ESA-bidrag? ESA:s system med geografisk återbäring ("georetur") garanterar att kontrakt tilldelas företag i bidragande länder, i proportion till deras bidrag. Utan georetur får GKN inga kontrakt, eftersom deras rymdrelaterade produkter saknar relevans utanför ESA-program. När GKN förespråkar att Sverige måste "kraftigt öka sitt bidrag till ESA" driver de alltså inte Sveriges intressen. De lobbar för sin egen intäktsström.
ESA-systemet ger inte konkurrenskraftiga resultat. Draghi-rapporten identifierade georetur som ett betydande strukturellt hinder för den europeiska rymdsektorn. ESA:s eget ledarskap har erkänt problemet och ESA rör sig redan mot en mer prestationsbaserad upphandling. Ändå fortsätter GKN att insistera på att Sverige måste satsa ännu mer på georetur.
Trasigt system
Sveriges beslut att minska sitt bidrag till ESA var helt rätt. Inte för att rymden inte spelar roll – den är oerhört viktig för vårt moderna samhälle och dess säkerhet – utan för att pumpa in mer pengar i ett trasigt system inte kommer hjälpa Sverige uppnå vad vi faktiskt behöver. Problemet är att insparade pengar inte omdirigeras till saker som faktiskt kan skapa en inhemsk rymdsektor med global konkurrenskraft.
Genom Space West– byggt med stöd av VGR, Chalmers och andra ledande aktörer från både offentlig och privat sektor – har vi börjat lägga grunden för ett genuint konkurrenskraftigt svenskt rymdekosystem, med start här på västkusten.
Det är avgörande att förstå att det finns tre grupper som tävlar om svenska beslutsfattares stöd. Grupp ett försvarar status quo, för att de skapade det eller gynnas av det – och GKN tillhör denna grupp. Grupp två påstår sig stödja förändring men förespråkar fel saker, som bara klär gammal logik i ny vokabulär. Båda de första gruppernas metoder har tillämpats i årtionden utan att skapa en konkurrenskraftig rymdsektor. Att förvänta sig ett annat resultat är orimligt. Grupp tre förstår däremot vad som faktiskt behövs och har kunskapen att leverera det, men blockeras ständigt av de andra två.
Problemet är att insparade pengar inte omdirigeras till saker som faktiskt kan skapa en inhemsk rymdsektor med global konkurrenskraft
Frågan för Sveriges politiker är inte om man ska investera i rymden – svaret är självklart ja. Frågan är om man ska fortsätta stödja grupp ett och två, och därmed garantera fortsatt misslyckande, eller ge grupp tre mandat att bygga något nytt, parallellt med och oberoende av det befintliga etablissemanget.
Sverige har förutsättningarna, men för att börja lyckas i rymden måste politikerna sluta lyssna på de två grupper som driver sina egna intressen – snarare än landets bästa.
Aaron Dinardi, rymdingenjör och regional rymdkoordinator i Västra Götaland som leder Space West
