Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Här har vi ett av stadens bästa lägen med fantastiska möjligheter att knyta centrum närmare vattnet och skapa en miljö som gör platsen, och staden, attraktiv att vistas i, skriver arkitekten Joakim Kaminsky. Bild: Skissbild: Trafikkontoret
Här har vi ett av stadens bästa lägen med fantastiska möjligheter att knyta centrum närmare vattnet och skapa en miljö som gör platsen, och staden, attraktiv att vistas i, skriver arkitekten Joakim Kaminsky. Bild: Skissbild: Trafikkontoret

Ett pusselbygge som nya boulevarden blir sällan bra

Femton år efter det att Götatunneln togs i bruk är det tydligen fortfarande oklart hur man tänker sig utformandet av marken ovanför, förutom på en punkt – en trafikled ovanpå den nedgrävda trafikleden, skriver arkitekten Joakim Kaminsky.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

5/4 Låt inte nya boulevarden bli en tråkig transportsträcka

8/4 Planen för nya boulevarden är långt ifrån klar

”Stadsplaneringen ligger i startfas”, skriver tre representanter från förvaltningar i Göteborg som svar på min debattartikel om planerna för området mellan Kanaltorget och Stenpiren.

Exakt. Startfas.

I ett större perspektiv hade det varit klokt att planera för den framtida markanvändningen redan när man projekterade tunnlarna. En långsiktig helhetssyn genom hela processen, där man från början tar hänsyn även till framtida byggnation på marken ovanför låter lämpligare i mina öron. Nu verkar det vara en pusselbit i taget där bitarna inte kommer från samma pussel.

Outnyttjat område

Götatunneln invigdes 2006. Länge undrade man hur planerna för marken ovanför såg ut. Ingen verkade veta. Någon kom på att man kunde ställa ett pariserhjul så länge men vad som skulle hända med området kring Lilla Bommen och Operan förblev oklart för göteborgarna.

Så, 2017, började bygget av Västlänken smyga igång och en bit av den ska nu gå i tunnel genom området vid Operan–Packhusplatsen–Kungshöjd. Marken i området lämnas tillbaka till staden om några år.

Femton år efter det att Götatunneln togs i bruk är det tydligen fortfarande oklart hur man tänker sig utformandet av marken ovanför, förutom på en punkt; en trafikled ovanpå den nedgrävda trafikleden.

Här har vi ett av stadens bästa lägen med fantastiska möjligheter att knyta centrum närmare vattnet och skapa en miljö som gör platsen, och staden, attraktiv att vistas i.

I stället. Ännu en väg.

”Ambitionen att starta ett planprogram”

”När det gäller den långsiktiga stadsutvecklingen i området i är ambitionen att starta ett planprogram senare i vår som omfattar Packhuskajen, Packhusplatsen och Kanaltorget. Planprogrammet ska undersöka var det är möjligt att anlägga parker och torg, liksom var nya byggnader kan uppföras, till exempel för bostäder och förskolor”, skriver trafikkontoret i sin replik.

Kärnpunkterna i min kritik kvarstår dock:

• Processens gång där man börjar med att låsa trafiklösningarna innan man tar ett mer holistiskt grepp om platsen, även om man i ett senare skede planerar att titta närmare på ytorna kring vägarna.

• Lösningarna som blir en förutsättning för de fortsatta processen är optimerade ur ett trafikperspektiv, inte ur ett stadsperspektiv.

Det är positivt att en bredare grupp kommer att arbeta med planprogrammet i nästa skede. Jag förstår att arbetssättet fram till nu beror på tidigare synder i staden och ligger utanför trafikkontorets kontroll.

”De tidiga skisser som Joakim Kaminsky refererar till beskriver förslag till trafiklösningar, inte utvecklingen av området i stort”, skriver trafikkontoret.

Som sagt, pusselprocess. En bit i taget utan tanke på hur nästa ska passa in.

Ett sådant pussel blir sällan bra. Dessutom är det svårt att lägga.

Joakim Kaminsky, arkitekt