Replik
8/12 Gör om de nationella läsproven – de testar inte elevernas verkliga läsförmåga
Lärarstiftelsens och fackförbundet Sveriges lärares expertråd för läsning anger i en debattartikel att de nationella proven som rör läsförståelse inte prövar elevernas förmåga till djupläsning och att utformningen av provet inverkar negativt på läsundervisningen eftersom det innehåller fler kortare texter och fler uppgifter av flervalstyp eller uppgifter som endast kräver korta svar.
Det nationella delprovet i svenska som testar läsförståelsen i årskurs 9 har dock snarare, tvärtemot det skribenterna anger, fått färre men längre texter de senaste åren. Som exempel har provet nu oftast en längre skönlitterär text till skillnad från tidigare då det oftare var två kortare. Men den sammanlagda textmassan är i stort sett den samma de senaste åren.
Prövar läsförmågan
Vi är helt eniga med artikelförfattarna att elevernas förmåga att kunna läsa längre texter på djupet är central. Eleverna i grundskolan ska genom undervisningen bland annat ges möjlighet att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. I de nationella proven avspeglas detta i valet av uppgifter i provet som prövar elevernas läsförmåga på olika sätt, till exempel genom att eleverna tolkar och integrerar information från olika delar av texten och reflekterar över textens innehåll och form. Det ökade antalet flervalsuppgifter är inget undantag från det och bidrar till att göra bedömningen så likvärdig som möjligt då risken att svar kan bedömas olika av olika lärare försvinner.
Med ovan sagt så är det viktigt att poängtera att inget enskilt prov kan visa vad en elevs ”verkliga” förmåga är om man prövar en så komplex förmåga som läsförståelse. Det finns många tänkbara faktorer som kan påverka hur en elev presterar på ett prov och alla prov, oavsett hur de utformas, har sina begränsningar. Men ju högre reliabilitet provet har, desto mer tillförlitligt blir resultatet som provet ger och i förlängningen uppfyller provet sitt syfte bättre, att stödja en rättvis betygssättning. Och provens reliabilitet blir förstås än viktigare om betygen knyts ännu hårdare till de nationella provbetygen. Skolverket följer och deltar i den statliga betygsutredningen, och vi ser fram emot att ta del av förslagen i februari 2025.
Det finns många tänkbara faktorer som kan påverka hur en elev presterar på ett prov och alla prov, oavsett hur de utformas, har sina begränsningar
Slutligen vill vi betona att det är skillnad på en skarp provsituation och undervisning i klassrummet. Undervisningen spelar en avgörande roll i att stärka läsförmågan och lusten att läsa. De nationella proven är viktiga för att på bästa möjliga sätt pröva elevens läskunskaper och ska ge lärare en tillförlitlig referenspunkt att förhålla sig till vid betygssättning. Vi ser fram emot fortsatta diskussioner om hur vi tillsammans kan stärka läsundervisningen och få fler barn och unga att läsa mer.
Jessica Jarhall, enhetschef för de nationella proven på Skolverket.
Kristina Eriksson, projektledare för läsproven på Uppsala universitet.
