Med anledning av coronapandemin har Lunds universitet tillsammans med spelarföreningar i fotboll, ishockey och handboll undersökt den fysiska och psykiska hälsan hos 1 100 elitaktiva, inte minst för att upptäcka symtom på depression, ångest och förändrade spelvanor.
Ansvarig för studien är Anders Håkansson, professor och klinisk beroendeforskare vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum Region Skåne i Malmö.
LÄS MER: Häcken tvingas varsla under krisen
Materialet är inskickat till vetenskaplig tidskrift där det ligger för bedömning. Resultatet väntas bli offentligt under juli månad. Frågan är: Hur mår våra elitidrottare? Det är vad Anders Håkanssons studie ska ge detaljerade svar på.
– Alla påverkas av pandemin. Många yrkeskategorier påverkas mer än andra. Elitidrottarna är en sådan yrkeskategori, som är särskilt påverkad.
Klara besked behövs
Professorn vid Lunds universitet förklarar varför:
– Idrott handlar om konkreta målsättningar, OS eller mästerskap, med tydliga datum och målbilder som tydligt går att relatera till. De finns där inte nu. Det som de har som mål och jobbar mot försvann helt.
Påverkas elitidrottares psykiska hälsa av pandemin?
– Nu är studieresultatet inte klart ännu, men rent allmänt bidrar osäkerhet för den egna karriären till oro. Det handlar om idrotten som försörjning och möjligheten att uppnå sina egna och idrottens mål.
Det som är viktigast och måste tas på allvar är osäkerheten för framtiden, hur länge begränsningarna ska pågå.
– Man kan inte nog understryka behovet av klara besked; någonting att förhålla sig till. Många kan härda ut i en osäker situation bara man vet när den tar slut. Det är inte enkelt att ge de råden nu, säger Anders Håkansson.
LÄS MER: Anders Svensson smittad av corona
Hans forskargrupp har även studerat idrottares spelande. Den, som gjordes 2018, visade att sju procent av svenska elitidrottare har spelproblem, att jämföra med två procent i befolkningen i övrigt.
Nedbrutet på kön framkom att 14 procent av manliga idrottare och en procent av kvinnliga idrottare hade spelproblem.
– Risken höjs om man är manlig idrottare, säger Anders Håkansson.
Magnus Erlingmark, generalsekreterare för fotbollens spelarförening säger att det kan vara svårt att kliva fram och prata om att man inte mår bra – vilket i sin tur kan bero på den kultur som omger elitidrotten. Spelarföreningen har tillsatt en resurs vars uppdrag är att jobba med välmående.
– Förhoppningsvis ska vi kunna utveckla verktyg för att undvika mental ohälsa – men också erbjuda ett utbrett skyddsnät om man mår dåligt, oavsett om det rör sig om enklare eller värre ohälsa, säger Magnus Erlingmark.
Arbetsplikt råder för spelare
Fokus ligger på det förebyggande. Det kan hjälpa, men knappast helt.
– Alla går igenom grubblerier och mental ohälsa under livet. Det drabbar alla, säger Magnus Erlingmark.
Den oro som omger offentliga tillställningar och närkontakt under coronapandemin blir extra tydlig för elitidrottare, där fysisk kontakt är en del av spelet.
– Det finns ingen utbredd oro. Jag har fått frågan från någon spelare som tyckte att det inte kändes bra att spela mot ett ungdomslag vid ett tillfälle, där också tränarna sa att ”vi tvingar ingen”, förklarar Magnus Erlingmark.
Att självmant stå över av det ena eller andra skälet kan i nästa skede få ytterligare konsekvenser.
– Säger man att man inte vill vara med riskerar man sin plats, den kan var svår att ta tillbaka. På ett vanligt arbete kan man bli omplacerad, i fotbollslag spelar du eller så spelar inte, konstaterar Magnus Erlingmark.
Kan man som spelare säga nej till spel?
– Det jag skulle kunna tänka mig är om man har folk i nära relation som är i riskgrupp, i övrigt är det arbetsplikt som råder, säger generalsekreteraren för spelföreningen.
Han pekar på ytterligare ett giltigt skäl:
– Sedan skulle man väl kunna säga nej om man anser att restriktionerna på arbetsplatserna inte följs, de krav som ställs på fotbollsklubbarna.
Sjukare vid hård träning?
Spelarföreningen håller extra koll på en möjlig aspekt av det nya coronaviruset.
– En sak vi har lyft är om det finns risk att man blir sjukare om man tränar hårt och blir smittad. Det finns inga belägg för det än, men det är något vi följer.
LÄS MER: Gerhardssons uppmaning: Var positiva under krisen
Det finns inga krav på att spelarna ska testas.
– Det är ganska individuellt i klubbarna, både vad gäller antikroppstest och coronatester, säger Svante Samuelsson sportchef på Föreningen Svensk elitfotboll.
Svenska elitfotbollsspelare använder i stället ett självskattningsverktyg, där temp och eventuella symtom dagligen rapporteras.
LÄS MER:Desinfektionsmedlens och protokollens fotbollsår
Redo att spela – även om närstående är smittad
– Har man inga symtom alls då godkänner läkare att man får åka med på match. Har man symtom ska klubbläkare göra en bedömning, säger Svante Samuelsson.
Anders Hübinette är chef för säkerhet och juridik på Svenska Fotbollförbundet och förklarar vad som gäller för spel – eller inte spel.
– Vi har sagt att om man inte är bekräftat sjuk och inte har symtom ska man kunna spela fotboll, även om det finns folk i ens närhet som är bekräftat sjuka, säger han.
LÄS MER: Manliga idrottare löper större risk för spelmissbruk
