Omkring 3 000 militärer och deras familjer finns stationerade på Hawaii. Alla militärgrenar är representerade, totalt finns fjorton baser. Turismen och militären är viktigast för delstatens ekonomi.
Den militära övningen har påbörjats mitt under slutfasen av kampanjen inför mellanårsvalet och avslutas den 10 november, två dagar efter valdagen. Försvarsmakten meddelar att de som beskrivs som "partners från Thailand, Indonesien och Filippinerna" också finns på plats. Observatörer från tio icke namngivna nationer i regionen är dessutom närvarande. Detta är en av de första övningarna på Hawaii med så många länder "som delar gemensamma värderingar”.
Hawaiianerna verkar inte överdrivet bekymrade eller oroade.
– Bra att vi visar att vi har militära muskler, säger Steven som arbetar sedan några år på Hawaii till GP:s reporter.
– Jag tror att det behövs, påpekar Evelyn. Jag är inte rädd.
Nordkoreanska missiler
Det hela avdramatiseras som en sedan länge planerad övning, men den sammanfaller också i tid med att Nordkorea antas vilja störa den amerikanska valkampanjen med testskjutningar av missiler som kan bära kärnstridsspetsar. Nordkorea misstänks även överväga någon form av provsprängning av atomvapen inom den närmaste framtiden.
USA är militärt lika mycket riktat mot Europa och Natoalliansen som mot Asien och Australien. USA, Australien och Storbritannien undertecknade i september förra året det militära samarbetet Aukus. Av särskilt geografiskt intresse för det nya samarbetet är Taiwan och Sydkinesiska sjön.
Hawaii är – tillsammans med det autonoma amerikanska territoriet Guam – de viktigaste östliga baserna i det amerikanska försvarssystemet. Samarbetet med Sydkorea är också väsentligt med gemensamma militärövningar till havs och i luften beskrivs som "rutinmässiga ”.
Under onsdagen avfyrade Nordkorea 23 olika typer av missiler, som ytterligare ökade spänningen mellan Nord-och Sydkorea och ledde till oro i Japan och varningar från USA. Och visan upprepade sig under torsdagen.
"Aldrig igen”
Hawaii har för alltid skrivit in sig i historien sedan Japan den 7 december 1941 angrep flygfält, armébaracker och framförallt flottbasen Pearl Harbor. 2 403 amerikaner dog den söndagsmorgonen vid den oväntade attacken.
Det ledde till att president Franklin D Roosevelt ändrade sitt beslut att USA inte skulle gå in i andra världskriget som rasat i över två år. Det japanska anfallet på Hawaii kom att kosta Japan dyrt. När Japan tvingades kapitulera och underteckna stilleståndsavtalet ombord på det amerikanska krigsfartyget Missouri i september 1945 var det efter att de enda två atombomberna som någonsin fällts detonerat över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki.
Idag ligger Missouri förtöjd vid kaj i Pearl Harbor och besökare får inte bara en historielektion utan även militärens fasta försäkring om att attacken mot hamnen "aldrig igen ska ske". USA kommer aldrig, heter det, att överraskas igen av fienden.
Ständig sorg
Men på monumentet över krigsfartygen Arizona är det känslorna som tar över. Arizona låg i hamn med 1 177 unga sjömän ombord och exploderade när de japanska bomberna träffade ett ammunitionsförråd ombord. En rad andra krigsfartyg sjönk och skadades också men Arizona har för alltid fått en särställning. Övriga fartyg bärgades och några reparerades och sattes i strid. Men Arizona förblev ett monument som delvis syns i vattenytan, för USA:s beslutsamhet att varken acceptera den tyska eller japanska aggressionen.
Med ständigt sänkta flaggor som rör sig i vinden närmar sig besökarna i båt minnesmärket som delvis täcker vraket. Namnen på de döda finns inskrivna och även namnen på det 40-tal som lyckades undkomma genom att inte vara ombord den ödesdigra morgonen. Deras aska har förts ned till de döda kamraterna och blivit även dessa mäns sista viloplats, sedan det blev möjligt från 1982.
Människor böjer sina huvuden i tystnad, kämpar med tårarna och militären som sköter anläggningen försäkrar återigen – ett liknande anfall mot USA kommer aldrig att hända igen.
Det var också här i hamnen Pearl Harbor som Elvis Presley 1961 höll en konsert där intäkterna oavkortat gick till minnesmärket som då såg ut att inte kunna finansieras men som med Elvis hjälp blev byggt. Elvis hade en särskild känsla för Hawaii där flera av hans musikfilmer spelats in. Hans "Aloha from Hawaii ", som sändes jorden runt 1973, gav också en del av överskottet till monumentet.
Idag är Elvis insats närmast bortglömd och bilderna har bleknat.
Men tankarna går till Elvis låt från 1968 som aldrig fick den roll som fredssång som den förtjänade:
"There must be peace and understanding sometime,
Strongs winds of promise that will blow away the doubt and fear,
If I can dream of a warmer sun,
Where hope keep shining on everyone,
Tell me why, oh why, oh why wont that sun appear."
Men just nu är det militärmanöverns stridsflygplan som dånar över Hawaii.
LÄS MER:Så funkar det amerikanska mellanårsvalet
LÄS MER:Valet som bäddar för repris mellan Biden och Trump
LÄS MER:Miljöfrågan iskall i valet – förutom på Hawaii
LÄS MER:Hot och hat fortsätter att öka mot amerikanska politiker
