Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson har fullt sjå att försöka stöd för att bli statsminister och få igenom regeringens budget, men nu klättrar partiet i opinionen, visar nya siffror från GP/Sifos väljarbarometer.
28,9 procent är statistiskt säkerställd ökning med drygt 2 procentenheter sedan förra månaden, och partiet ligger nu över valresultatet 2018 i opinionen.
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, knyter ökningen till partiledarskiftet, det stora fokuset på partiet och dess nya ledare, och till den expansiva budget regeringen lagt.
– Det har varit mycket fokus kring Magdalena Anderssons kompetens, och finns i stort inga interna konflikter i partiet. Det är en relativt smärtfri och nästan idyllisk övergång för henne, säger han.
S plockar tillbaka en del väljare från Vänsterpartiet. Den hårdare strategin, som var ett vinnande koncept under regeringskrisen i somras, tycks hittills inte gå hem lika väl hos väljarna den här gången.
Uppgången sedan i somras är i stort sett borta och partiet får nu 9,4 procent av väljarstödet.
LÄS MER:Dadgostar: ”Vi ställer inga orimliga krav”
LÄS MER:Stenevi: ”Förhandlingar är inte alltid enkla, de kan ta tid”
Jonas Hinnfors säger att skillnaden nu är att V riskerar att tappa bort sakfrågorna. Medan V i somras satte ned foten i hyresfrågan, och lyckades få C att tillfälligt släppa frågan, är kraven på höjda pensioner och en bättre sjukförsäkring vagare.
– Nu har man råkat glida in i något som bara handlar om regeringsfrågan och har ett mer vagt budskap när det gäller sakpolitiken. Det som skett är att V uppfattas som ett parti som inte självklart väljer en vänsterregering framför en Kristersson-regering, säger han.
Liberalerna, som samlas till landsmöte i Linköping i helgen, får bara 2,3 procent i väljarstöd. Partiet är fortfarande splittrat.
– Det blir otydligt för väljarna kring vad det här Kristersson-paketet innebär. Eller om det kommer något annat. Det är djupt oklart vilket slags parti de vill vara, säger Jonas Hinnfors.
Samtidigt har de svårt att hitta en sakfråga, där de sticker ut. Svårt att profilera sig.
– Det är ett recept för att gå under. Det ser jättejättemörkt ut.
Jämnt mellan SD och M
Varken Moderaterna eller Sverigedemokraterna har en signifikant förändring sedan förra månaden. Men gapet mellan partierna är nu bara 0,7 procentenheter. Jonas Hinnfors säger att det är symboliskt viktigt för M att vara det största oppositionspartiet, och ses som den naturliga regeringsbildaren.
Om SD går om M är risken att en intern kritik växer fram inom M, enligt Jonas Hinnfors.
– Det är viktigt för Kristersson att M är största oppositionspartiet och levererar en valvinst. Då gäller det att vinna över väljare från vänster.
Han tror att M kan behöva bredda sig och sätta fokus på fler frågor än brott och straff, och migration, för att lyckas med detta.
För den potentiella regeringskollegan KD går det ganska trögt. Partiet stannar på 4,6 procent.
Jonas Hinnfors ser en risk i att partiets politik försvinner bland de större M och SD som tillsammans har flertalet KD:s frågor.
– Att man har M och SD till höger om sig gör att det finns många väljare man kan plocka. Det är 40 procent av hela väljarkåren. Men säger man något annorlunda än dem? Där finns lite frågetecken man kan behöva fundera över.
LÄS MER:Sifo: Var femte SD-anhängare positiv till sexköp
LÄS MER:Kvinnor är röda, män är blå – så skiljer sig röstmönstret
Så gjordes GP/Sifos novembermätning
Fråga: "Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?"
Kantar Sifos väljarbarometer bygger på 5710 intervjuer, gjorda 8–18 november 2021, genom slumpmässigt urval ur befolkningsregistret.
50 procent är telefonintervjuer och 50 procent är webbpanelintervjuer.
Webbpanelen består av 100 000 slumpmässigt rekryterade personer som successivt byts ut.
11,7 procent uppger inget parti.
