Det var i januari som flera uppmärksammade uttalanden om Sveriges säkerhetspolitiska läge gjordes av politiker och högt uppsatta militärer.
Bland annat uttryckte ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, att ”det kan bli krig i Sverige”.
Tonläget i retoriken har av vissa bedömts vara högt, exempelvis menade Finlands president Alexander Stubb nyligen att det bästa sättet att undvika krig är att ”tala mindre och förbereda mer”.
När försvarsberedningen inför riksdagens kommande försvarsbeslut på fredagen presenterade sin slutrapport analyserades bland annat ”det militärstrategiska läget”.
Beredningen slår inledningsvis fast att den militärstrategiska situationen i norra Europa har förändrats genom Finlands och Sveriges Natomedlemskap.
”Med Sverige och Finland som allierade stärks sammantaget Natos försvarsförmåga och därmed säkerheten för alla allierade”, skriver försvarsberedningen.
Den eventuella hotnivån bedöms styras av Rysslands förmåga till återuppbyggnad av det egna försvaret. I dagsläget begränsas förmågan av tillgång på materiel och förband, framgår av rapporten.
Den ryska förmågan att agera militärt i Sveriges närområde är därmed i det korta perspektivet ”i viss mån begränsad”, framför allt avseende markstridskrafter, skriver försvarsberedningen vidare.
”Denna bedömning innebär inte att Ryssland skulle sakna förmåga att agera militärt i Sveriges närområde”, är beredningens bedömning.
Analysen styrs av Rysslands avsevärt ökade produktion av militär materiel, samtidigt som landet, enligt försvarsberedningens bedömning, ”ytterligare sänkt sin tröskel för användande av militärt våld”.
Rysslands förmåga enligt försvarsberedningen
Ryssland har fortsatt förmåga att genomföra operationer med flygstridskrafter, sjöstridskrafter, fjärrstridsmedel eller kärnvapen mot Sverige och Sveriges närområde. Ryssland har också förmåga att verka med specialförband. Förmågan att verka med hybrida medel som cyber-, telekrigs- och påverkansresurser kvarstår. Ryssland bedöms därmed fortsatt ha såväl militära som andra resurser som landet kan använda för att försöka nå sina politiska målsättningar i Sverige och i Sveriges närområde.
Beredningen konstaterar vidare att en reducerad rysk militär förmåga, med anledning av kriget mot Ukraina, inte kan anses minska hotet mot Sverige, varken på medellång och längre sikt, utan att det ”är av vikt att kraftigt öka tempot i stärkandet av det militära och civila försvarets förmåga”.
”Beredningen framhåller åter att ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade”.
Försvarsberedningen konstaterar vidare att militära operationer mot Sverige kan syfta till att besätta svenskt territorium för ryska militära syften och förneka tillgång till svenskt territorium för Natos samlade motåtgärder.
”En större konflikt kan inledas med ett angrepp på Sverige. Ett angrepp kan också syfta till att förhindra Sverige att lösa sina uppgifter som allierad”, är beredningens analys.
LÄS MER:Lunchen kungen och presidenten bjöds på i Göteborg
LÄS MER:Svenska militära hemligheter kan ha röjts
