Vårdpersonalens skyddskläder ska också skydda mot ett luftburet virus, även om det nya coronaviruset alltså inte anses vara det.
Vårdpersonalens skyddskläder ska också skydda mot ett luftburet virus, även om det nya coronaviruset alltså inte anses vara det. Bild: Robin Aron

Därför beskrivs coronaviruset på olika sätt till allmänheten och vårdpersonal

För allmänheten beskriver Folkhälsomyndigheten covid-19 som en dropp- och kontaktsmitta. För personal som jobbar inom vården beskrivs smittan också som aerosol, vilket fått vissa att tro att den är luftburen. Efter GP:s frågor menar avdelningschefen Karin Tegmark Wisell att myndigheten ska se över formuleringarna – så att det blir tydligt vad de menar.

ANNONS
|

Den senaste månaden har frågorna om det nya coronaviruset varit många, och en av de mest centrala frågorna har varit: Hur smittar viruset?

Utöver att ta del av medierapporteringen, har allmänheten bland annat hänvisats till Folkhälsomyndighetens sammanställda frågor och svar. Där ges följande svar på frågan:

"I nuläget vet vi att coronavirus sprids genom kontakt mellan människor eller genom hostningar och nysningar, så kallad droppsmitta".

LÄS MER:Nio nya coronafall i Sverige – tre i Göteborgsområdet

Men informationen som går ut till vårdgivare är inte identisk. På sidan som är riktad till "hälso- och sjukvårdspersonal samt laboratoriepersonal" beskrivs covid-19 också som en aerosolsmitta.

"En form av droppsmitta"

Det har skapat viss förvirring hos läsare som GP varit i kontakt med. Men egentligen är det ingen skillnad på innebörden. Det menar Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på avdelningen för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten.

ANNONS

LÄS MER:Smittskyddsläkarens uppmaning: "Viktigt att man inte går till arbetet när man är förkyld"

– Aerosolsmitta är en form av droppsmitta, men för allmänheten är vår uppfattning att aerosol uppfattas som ett ord som inte känns igen. Det vi menar med aerosol är små droppar som kommer ut i luften vid till exempel nysningar, säger hon och fortsätter:

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid avdelningen för mikrobiologi på Folhälsomyndigheten.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid avdelningen för mikrobiologi på Folhälsomyndigheten. Bild: Lena Katarina Johansson/Pressbild

– Avsikten är inte att ge olika beskrivningar. Utan vi har valt att använda olika ord, som är menade att innebära samma sak.

Beskrivs inte som luftburet

Något som diskuterats är huruvida det nya coronaviruset kan spridas längre sträckor i luften. Den bedömningen gör varken Folkhälsomyndigheten, Europeiska smittskyddsmyndigheten eller Världshälsoorganisationen i nuläget.

LÄS MER:Larmet: Risk för brist på skyddsutrustning i vården

Däremot beskrivs det alltså som en aerosolsmitta. Det ordet är inte synonymt med det som brukar kallas luftburen smitta – alltså när viruset till exempel kan färdas genom ett större rum eller flygplan.

– När vi säger luftburen syftar vi på den typ av virus som infekterar huden, som mässling, smittkoppor och vattkoppor. Det är virus som tillväxer i blåsor på huden och virvlar ut i luften. Då färdas det inte bara enstaka meter utan kan färdas hela vägen ut i ventilationssystem och liknande.

Ska se över formuleringarna

Hade det kommit fram att viruset kan färdas på det sättet, hade Folkhälsomyndigheten kallat det just för luftburet, menar Karin Tegmark Wisell.

ANNONS

LÄS MER:Efter coronafallet i Göteborg – här är råden vid symptom och för resor

– Det är semantiska frågor. Men det vi beskriver som aerosolsmitta handlar alltså om när någon hostar eller nyser, eller när man i laboratorium centrifugerar. Då riskerar små droppar att komma ut i luften. Aerosoler bildas från kroppsvätskor såsom slemhinnan, till skillnad från rena luftsmittor då viruset ofta finns på huden utan att man hostar eller nyser.

Om aerosolsmitta är en form av droppsmitta, vad är det då för skillnad på droppsmitta och aerosolsmitta?

– Droppar kan också vara större droppar, som saliv när någon spottar. Aerosol är mindre droppar, från hosta eller nysning, som färdas lite längre än de som bara rinner från näsan.

LÄS MER:Förhöjd risk för allmän spridning av nya coronaviruset i Sverige

Efter GP:s frågor menar Karin Tegmark Wisell att Folkhälsomyndigheten ska se över formuleringarna på hemsidan.

– Det vi menar med aerosol är mindre droppar. Kanske får vi förtydliga det bättre, om det missuppfattas. Vi får i så fall fundera på om vi hittar ett bättre svenskt ord för aerosol, eller kanske skriva ut mer detaljerat vad vi menar.

LÄS MER:Smittkedjorna som spåras i Göteborgsområdet

LÄS MER:Första svenska coronafallet kliniskt frisk

ANNONS