Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Coronakommissionen: Regeringen borde ha tagit ledningen i krishanteringen

När pandemin kom borde regeringen ha tagit taktpinnen, i stället för att lämna över den till Folkhälsomyndigheten. Det menar Coronakommissionen som på fredagen kom med kritik i sitt slutbetänkande.
Samtidigt tycker Coronakommissionen att det i grunden var riktigt att använda sig av råd och rekommendationer, i stället för att genomföra långa och återkommande nedstängningar av samhället.

Sverige misslyckades med att skydda de äldre, beredskapen var undermålig, den försenade testningen ett haveri och hanteringen av pandemin har präglats av senfärdighet. Kritiken från Coronakommisionen har varit hård i de två delbetänkanden som tidigare har presenterats.

När kommissionens slutbetänkande presenterades på fredagen kritiserades regeringen för att inte ”ha tagit ledningen i alla delar av krishanteringen”. Kommissionen menar att ett tydligare nationellt ledarskap hade behövts.

– I en kris accentueras regeringens ansvar för att leda landet. När det dessutom var fråga om en kris med stor betydande osäkerhet, och verkningar på många områden i samhället, fordrade det avvägningar och prioriteringar mellan olika samhällsintressen. Det är avvägningar som ytterst är av politisk natur, säger Mats Melin, Coronakommissionens ordförande.

LÄS MER: Hallengren tror på den svenska modellen vid framtida pandemier

Regeringen för beroende av FHM

Regeringen får också kritik för att ha blivit alltför ensidigt beroende av de bedömningar som kom från Folkhälsomyndigheten.

”Ansvaret för myndighetens bedömningar vilar ytterst på en enda person, myndighetens chef. Det är inte en tillräckligt bra ordning för beslut under en allvarlig samhällskris”, skriver kommissionen i slutbetänkandet.

– Vi anser att 2020 års regering och förre statsministern Stefan Löfven bär ansvaret för att långt fram under pandemin i huvudsak okritiskt ha godtagit Folkhälsomyndighetens bedömningar, och för att inte ha gett direktiv till myndigheten om att korrigera den inslagna kursen, säger Mats Melin.

Folkhälsomyndigheten för ”defensiv”

Kommissionen har tidigare kritiserat det man kallat för en ”senfärdighet” i början av 2020, och man menar nu att det är Folkhälsomyndigheten som bär ansvaret för att åtgärderna då blev få och sena.

– Folkhälsomyndigheten intog en defensiv hållning. Myndighetens inställning var att en bred samhällsspridning var i det närmaste oundviklig.

Mats Melin menar att Folkhälsomyndigheten tidigt bedömde att de flesta skulle få lindriga symptom, och att det var de sköraste som skulle skyddas.

– Men det fanns ingen plan för hur man skulle ordna ett sådant skydd, och när det inte fanns en plan borde mer ha gjorts för att minska och bromsa den allmänna smittspridningen.

LÄS MER: Coronakommissionen: "Sverige misslyckades med att skydda äldre"

Ekonomiska stödåtgärder får beröm

Samtidigt får delar av strategin beröm. Bland annat ser kommissionen att den ekonomiska krishanteringen tidigt under pandemin var rätt, ”där snabbhet fick företräde framför träffsäkerhet”.

– Satsningen var i grunden rätt vägval när det gäller att hantera den ekonomiska krisen. Vi ser det som att regeringen och Riksbanken följde en försiktighetsprincip, det vill säga att man tog höjd för en väldigt djup och hotande kris, säger Torsten Persson, ledamot i kommissionen.

Invånarna behöll mer av sin frihet

I huvudsak menar man också att det var rätt att smittskyddsåtgärderna främst bestod av råd och rekommendationer som människor frivilligt skulle följa.

– Staten ska inte begränsa medborgarnas frihet mer än vad som är nödvändigt för att bekämpa en samhällsfarlig sjukdom. Vi har i vårt land fått behålla mer av personlig frihet under pandemins förlopp än i många andra länder, säger Mats Melin, kommissionens ordförande.

– Men, och det är ett viktigt men, mer kan behövas i särskilt kritiska skeden. När ett nytt, okänt och farligt virus, som ingen är immun emot, börjar få fäste i landet – då menar vi att det är ett sådant särskilt kritiskt skede. Så var läget i mars 2020. Då behövdes insatser för att bromsa smittspridningen.

LÄS MER: Sveriges hantering av coronapandemin får hård kritik för senfärdighet

"Då hade mer kraftfulla åtgärder behövts”

En sak som kommissionen kritiserar är att regeringen och Folkhälsomyndigheten genomgående upprepat ett mantra om att man agerar utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Det var fel taktik när viruset var helt nytt, anser Coronakommissionen.

– Då borde inte kraven på evidens och beprövad erfarenhet ha upprätthållits. Då borde försiktighetsprincipen ha tillämpats, då borde man ha handlat tidigt på bästa möjliga antagande. Då hade mer kraftfulla åtgärder behövts.

Mats Melin, Coronakommissionens ordförande om covid-19-pandemin
Mats Melin, Coronakommissionens ordförande, hade velat se mer användning av en försiktighetsprincip: ”Principen innebär att man inte ska vänta på full och bättre kunskap om det okända hotet, utan att man bör handla snabbt och kraftfullt och sedan skala ner om det visar sig att man tog i för mycket.” Bild: Nils Petter Nilsson

Kommissionen menar att det till nästa pandemi är viktigt att ha med sig det tänket, för att vinna tid och hinna analysera hotets allvar, vidta åtgärder och förbereda samhället på smittan.

I slutbetänkandet skriver dock Coronakommissionen att den inte är övertygad om att ”längre eller återkommande tvingande nedstängningar” är nödvändiga på grund av den osäkra effekten på smittan, hur de begränsar människors frihet och risken för att förlora befolkningens acceptans.

LÄS MER: Studie: Nedstängningar har knappt påverkat dödstalen

Tycker munskydd borde ha använts i Sverige

En sak som kommissionen å andra sidan hade velat se mer av är munskydden – som var omdebatterade i början av pandemin, då Folkhälsomyndigheten hade en betydligt mer negativ inställning till dem än de flesta andra länder i världen.

– Anvisningar om munskydd i allmänna inomhusmiljöer och kollektivtrafik borde ha getts åtminstone så snart som det fanns tillgång till munskydd, säger Mats Melin och syftar på att det till en början var en brist på munskydd.

Folkhälsomyndigheten argumenterade våren 2020 för att det saknades evidens för munskydd, och att det kunde vara kontraproduktivt genom att folk skulle ta mer risker.

– Eftersom det var fråga om en luftvägssjukdom borde man även utan evidens ha kunnat anta att täckt mun och näsa kunde minska smittspridningen.

LÄS MER: Tegnell: Svårt ändra attityd om munskydd

Sverige har ”kommit relativt väl ut ur pandemin”

Även om det från Coronakommissionen alltså kommer en hel del kritik konstaterar man att Sverige hittills kommit ”relativt väl ut ur pandemin”, med bland annat låg överdödlighet jämfört med andra europeiska länder de senaste två åren. Pandemin är dock inte över, konstaterar Mats Melin.

– Det uppmanar till viss ödmjukhet.

LÄS MER: Coronakommissionens slutsatser i korthet

LÄS MER: När krisen kom stod lagren tomma – så nedmonterades den svenska beredskapen

LÄS MER: Folkhälsomyndigheten om coronakommissionens kritik: Har sett till hela hälsan

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.