Experter kritiska till polisinsatsen på Öckerö där Gustav sköts till döds

När Gustav sköts till döds på Öckerö togs besluten flera mil därifrån – chefen satt på polishuset i centrala Göteborg. Nu kritiserar flera experter polisinsatsen på Öckerö. "Minst sagt konstigt", tycker polisforskaren Johannes Knutsson.
Leif GW Persson menar att Gustavs död borde ha kunnat undvikas: "Påminner om situationer som man löser utan att behöva ta till skjutvapen."

ANNONS
|

Det var den 6 mars 2022 som Gustav sköts ihjäl av insatsstyrkan Väst i sin egen trädgård på Öckerö. Den 33-årige småbarnspappan träffades av två skott – ett som genomborrade hjärtat från sidan och ett som tog i ryggen.

Granskningen ”Polisskotten på Öckerö”

I poddserien ”Polisskotten på Öckerö” avslöjar reportrarna Sophia Djiobaridis och Josephine Freje hittills okända uppgifter om polisinsatsen 2022 där Gustav sköts till döds av polis – och utredningen av händelsen.

Förundersökningen om insatspolisernas agerande är nedlagd. De berörda insatspoliserna vill inte bli intervjuade av GP Dokumentär. Gustavs familj har fram till nu inte berättat offentligt om händelsen.

GP Dokumentärs granskning består av fyra dokumentära podd-avsnitt och ett stort antal artiklar, allt samlat på gp.se/dokumentär.

Du kan nu också lyssna via andra poddspelare, t ex Acast eller Spotify.

GP har i flera artiklar granskat omständigheterna kring Gustavs död. Natten till sin dödsdag är han förtvivlad inför en separation, kraftigt berusad och har uttryckt att han vill ta sitt liv. När Räddningstjänsten larmas till platsen hittas Gustav medvetslös i källaren – omgiven av avgaser från ett påslaget elverk.

När han kvicknat till låser han in sig i sitt garage. Polisen oroas för att han ska orsaka en explosion, eftersom det ryktas om att det finns gastuber i garaget och insatsstyrkan aktiveras. Nu betraktas Gustav inte som en man som behöver hjälp, utan som ett hot.

ANNONS
Strax efter Gustavs död på Öckerö spred polisen uppgiften att han skulle omhändertas enligt LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård. GP:s granskning visar att det inte var sant.
Strax efter Gustavs död spred polisen uppgiften att han skulle omhändertas enligt LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård. GP:s granskning visar att det inte var sant. Bild: Robin Aron

Den följande händelsekedjan anser en av Sveriges mest framstående polisforskare, professorn Johannes Knutsson är anmärkningsvärd. När insatsstyrkan anländer till Öckerö är den operative insatsledaren Jörgen Kåberg kvar i Göteborg. Förhandlare som skickats till Öckerö släpps inte fram till Gustavs garage.

– Enligt min mening är det minst sagt konstigt att insatschefen sitter inne i polishuset och fattar operativa beslut. Det ligger i sakens natur att den operative chefen är på platsen, säger Johannes Knutsson till Göteborgs-Posten och fortsätter:

– Det verkar också vara mot praxis att förhandlare inte var med från början. Om de hade fått etablera kontakt med Gustav skulle det kunna ha påverkat situationen avsevärt.

Strax efter att insatsstyrkan anlänt fattar Jörgen Kåberg beslutet att krossa ett garagefönster, situationen eskalerar och fem minuter senare skjuts Gustav till döds. I en tidigare artikel i GP beskriver insatsledaren att det inte var någon nackdel att han tog besluten på distans.

Men när GP:s reportrar frågar varför förhandlarna aldrig aktiverades svarar han:

– Allting gick väldigt fort. Återigen, jag är inte på platsen. Jag ser inte exakt vad som händer framme på platsen.

Leif GW Persson om dödsskjutningen

Även kriminologiprofessorn Leif GW Persson reagerar på att operativa beslut togs från polishuset i Göteborg. Och han ifrågasätter om situation behövde sluta i att skjutvapen användes.

ANNONS
Leif GW Persson lyfter flera saker i polisinsatsen och den efterföljande utredningen av polisskotten på Öckerö som han finner märkliga: ”Märkligt att man inte hittat hylsorna, ytterst märkligt.”
Leif GW Persson lyfter flera saker i polisinsatsen och den efterföljande utredningen som han finner märkliga: ”Märkligt att man inte hittat hylsorna, ytterst märkligt.” Bild: Nils Petter Nilsson

Leif GW Persson skriver i ett mejl till Göteborgs-Posten:

“För det första måste man ju haft gott om tid eftersom man både hunnit få en insatsledare (som märkligt nog inte finns på plats) samt förhandlare som dock finns på plats.

Han utvecklar sitt resonemang:

”Den vanliga situationen när polisen avlossar så kallad verkanseld än nästan alltid en annan. Man har hamnat i en akut och oförutsedd aktion där det varken finns tid för insatsledare eller förhandlare. Så icke ute på Öckerö som det verkar. Den påminner mer om de "kontrollerat kritiska situationer" som man löser utan att behöva ta till skjutvapen. Genom att prata förstånd med den som det handlar om.”

”Polisen hanterar säkert flera tiotal sådana ärenden per år.”

Märkligt att man inte hittat hylsorna, ytterst märkligt.

GP har tidigare avslöjat ett tiotal brister i utredningen. Poliserna som uppger att de sköt förhördes aldrig. Och enligt polisen avlossades det fyra skott från två olika vapen, men inga vapen har undersökts och bara två patronhylsor har hittats.

Leif GW Persson reagerar på uppgiften att polisen aldrig lokaliserade hylsorna:

“Märkligt att man inte hittat hylsorna, ytterst märkligt. Så fort man avlossat en patron med en Sig-Sauer så kastas ju tomhylsan ut och den brukar hamna högst ett par meter till höger om där skytten stod när han sköt.”

ANNONS
Gustavs död filmades från en polishelikopter. Reportrarna Sophia Djiobaridis och Josephine Freje har som första utomstående fått se filmen. GP har utifrån deras och kriminalteknikern Sonny Björks minnesbilder och anteckningar därefter återskapat det händelseförlopp som syns i videon.
Gustavs död filmades från en polishelikopter. Reportrarna Sophia Djiobaridis och Josephine Freje har som första utomstående fått se filmen. GP har utifrån deras och kriminalteknikern Sonny Björks minnesbilder och anteckningar därefter återskapat det händelseförlopp som syns i videon. Bild: Grafik: Elinore Rönning, Maria Lofjärd, Erik Norman

Leif GW Persson är skeptisk till uppgiften att de poliser som sköt aldrig förhördes.

"Att man inte skulle ha hört de två poliserna tror jag faktiskt inte på.”, skriver Leif GW Persson till GP.

Enligt honom är det en obligatorisk åtgärd när polisen skjuter ihjäl någon.

Men här har överåklagaren och förundersökningsledaren Anders Jakobsson en annan uppfattning. Han var ansvarig för beslutet att lägga ned utredningen om polisens eventuella tjänstefel. Och har i ett tidigare uttalande till Göteborgs-Posten hävdat att det var överflödigt att förhöra poliserna, eftersom så många andra vittnen förhörts.

Åklagarna: Polisen hade rätt till att skjuta för att döda

Överåklagare Anders Jakobsson menar att poliserna befann sig i en nödvärnssituation och därmed hade rätt till att skjuta för att döda.

Ärendet överprövades. Men överåklagare Mikael Björk landade i samma bedömning som Anders Jakobsson. I december 2023 avslutades ärendet.

Kriminologen och polisforskaren Johannes Knutsson är inte alls nöjd med detta. Han anser att hela händelseförloppet borde utredas, från larmet på Öckerö till dödsskotten. Och att polisen som myndighet granskas som ansvarig för Gustavs död.

– Även om det är mycket märkligt med ett ingångsskott i ryggen och ett i sidan, så kan det vara så att det förelåg en nödvärnssituation, men besluten fram till situationen ser väldigt tveksamma ut. GP:s avslöjanden är graverande och det är för många märkligheter som staplar sig, säger han.

ANNONS

Kan vara fall för Europadomstolen

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders har agerat som ombud för flera familjer vars närstående dött i samband med polisinsatser. Organisationens chefsjurist John Stauffer, säger till Göteborgs-Posten att omständigheterna kring Gustavs död skulle kunna tas upp i Europadomstolen.

– Europakonventionen är relevant i den här typen av situation då den sätter gränserna för våldsanvändning. Det Europadomstolen kan titta på är hela skeendet och Sveriges ansvar och skuld, säger han och poängterar:

– Då får man möjlighet att se på hela skeendet och att landa objektivt i om det varit befogat att använda våld.

John Stauffer är chefsjurist vid människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Organisationen har företrätt flera familjer vars närstående har dött i samband med polisingripanden. Gustavs död kan tas upp i Europadomstolen, anser han.
John Stauffer är chefsjurist vid människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Organisationen har företrätt flera familjer vars närstående har dött i samband med polisingripanden. Gustavs död kan tas upp i Europadomstolen, anser han. Bild: David Lagerlöf

Ett av de mer uppmärksammade fall som Civil Rights Defenders drivit rör 28-årige Sinthu Selvarajah. Han dog 2014 i samband med ett polisingripande på en psykiatrisk avdelning i Västerås.

2022, samma år som Gustav dör, riktar Justitiekanslern (JK) kritik mot både Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten för hanteringen av fallet Selvarajah. JK menar att Åklagarmyndigheten inte vidtagit relevanta utredningsåtgärder skyndsamt, och Polismyndigheten kritiseras bland annat för att ingripande poliser tilläts ha ett gemensamt avlastningssamtal innan de avrapporterade händelsen.

– Som i fallet på Öckerö, anmärker John Stauffer och vidareutvecklar:

– I de fall vi har drivit finns det brister i själva utredningen. Man säkrar inte bevis, vilket gör att det blir svårt att ställa poliser till svars. Vi kan också se att man regelmässigt landar i att poliser agerat i nödvärn och att förundersökningen läggs ner. Det blir nästan omöjligt för de efterlevande att utkräva ansvar i samband med skjutningar som polisen gör sig skyldig till.

ANNONS

Europakonventionen och Europadomstolen

Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna gäller som lag i Sverige.

Om någon anser att deras rättigheter enligt Europakonventionen har blivit kränkta av staten, ska de först vända sig till en svensk domstol eller myndighet.

När ärendet har prövats i alla svenska instanser, inklusive Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen eller regeringen, kan det föras vidare till Europadomstolen i Strasbourg.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kan besluta om skadestånd till den klagande.

I Europakonventionens artikel 2 – Rätt till liv – föreskrivs att en enskild aldrig får berövas livet som en följd av våld om det inte är absolut nödvändigt. Artikel 2 bedömer också hur en insats planerats och kontrollerats.

Källa: Sveriges Domstolar

LÄS MER:De sista elva sekunderna <br> i Gustavs liv </br>

LÄS MER:15 förhör om Gustavs död – men inget med poliserna som sköt skarpt

LÄS MER:Läs hela listan – här är bristerna i utredningen av polisskotten på Öckerö

ANNONS