Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand presenterade via länk under måndagen utredningens förslag om en mer likvärdig skola under en pressträff i Rosenbad.  Bild: Henrik Montgomery/TT
Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand presenterade via länk under måndagen utredningens förslag om en mer likvärdig skola under en pressträff i Rosenbad. Bild: Henrik Montgomery/TT

Skolchefen om förslaget: "Kommer dämpa segregationen"

Regeringens utredare Björn Åstrand föreslår i sitt betänkande ett gemensamt skolval och ändrad beräkning av skolpeng för kommunala skolor.
– Jag tror faktiskt att den här typen av förändringar i urvalsprocessen kommer att dämpa skolsegregationen en aning, säger Hamid Zafar, tidigare rektor i Biskopsgården och Angered.

Det var hösten 2018 som Björn Åstrand, till vardags lektor vid Umeå universitet, fick regeringens uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen samt förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola.

LÄS MER: Segregationen i skolan under lupp

På måndagsförmiddagen presenterade han sitt resultat vid en presskonferens på regeringskansliet i Stockholm.

– Ett stort och svårt uppdrag eftersom skolans uppdrag är stort och svårt, sammanfattar Björn Åstrand i samtal med GP en stund tidigare och berättar om över 200 möten från ”Lilla Bjurholm i Västerbotten till ledningen för skolförvaltningen i Göteborg”.

"Ger en tydligare insyn"

– Det har varit en väldigt intressant process, det finns olika uppfattningar, men utvecklingen går åt fel håll. Ur alla perspektiv är det extremt viktig att skolan inte håller olika kvalitet på olika platser, säger Björn Åstrand.

Kortfattat föreslår utredningen att det fria skolvalet behålls, men ersätts av ett för alla huvudmän gemensamt val som administreras av Skolverket.

– Istället för att göra flera anmälningar föreslår jag en samlad process. Det blir tydligare på vilka grunder urvalen göras, men ger också en tydligare en insyn i hela systemet, säger Björn Åstrand.

Urvalsreglerna förändras och regleras. Det kösystem som friskolorna använder sig av föreslås försvinna och ersättas av antingen syskonförtur, geografiskt avstånd, kvot, skolspår eller randomiserat urval (lottning).

– Det här blir ett sätt att använda skolvalet för att bryta segregation. Det ska inte vara så att bättre rustade föräldrar tingat platserna sex-sju år tidigare, säger Björn Åstrand.

LÄS MER: Eleverna behöver stöttning – inte nedskärningar

Dessutom förändras beräkningen av den så kallade skolpengen, som är grunden i skolornas ekonomi. Avdrag ska kunna göras beroende på skolans ansvarsgrad.

Exempelvis har kommunerna ansvar att erbjuda barn en skolplats nära hemmet, men också kunna ta emot nya elever under läsår. Det, har utredningen funnit, innebär merkostnader.

"Kommunala huvudmän har en merkostnad"

– Alla som ska driva en skola bör rimligen ha samma typ av resurs. Så är det inte i dag. De kommunala huvudmännen har en stor merkonstnad. En del kommuner har en snittkostnad som är åtta procent högre än friskolornas, säger Björn Åstrand.

Vad tror du att det förslaget får för effekt?

– Effekten blir att det blir likvärdigare villkor. Det blir rättvisare. Vi kan inte ha en ordning där man väljer bort elever. Med elever med större behov följer också större resurser, säger regeringens utredare.

Vid sina besök i Göteborg tycker sig Björn Åstrand ha sett att stadens skolförvaltning har börjat jobba väldigt systematiskt med de här frågorna. Han tror inte att intresset av att driva och äga friskolor kommer påverkas av utredningens förslag.

LÄS MER: Skolan genomgår inte en digital revolution

Hamid Zafar är barn- och utbildningschef i Mullsjö och var tidigare rektor i Biskopsgården och Angered. Han är positiv till utredningens förslag.

– Det är en oerhört viktig utredning som behandlar ett område som vi länge har vetat är den bakomliggande orsaken till skolsegregation, säger Hamid Zafar.

Missgynnar resurssvaga

Han ser fördelar med förslaget om ett gemensamt skolval.

– Det nuvarande systemet har gynnat resursstarka och missgynnat resurssvaga föräldrar, säger Hamid Zafar.

Kommer vi se minskad segregering i skolan av det här förslaget?

– Jag tror inte att skolsegregationen kommer att försvinna helt och hållet, men jag tror faktiskt att den här typen av förändringar av urvalsprocessen kommer att dämpa skolsegregationen en aning.

Sjumilaskolans tidigare rektor Hamid Zafar ser positivt på de förslag som presenterades under måndagen. Bild: Jonas Lindstedt
Sjumilaskolans tidigare rektor Hamid Zafar ser positivt på de förslag som presenterades under måndagen. Bild: Jonas Lindstedt

Han pekar på en del i utredningen som han tror kan bli en het politisk potatis, urvalspunkten om ”att främja en social sammansättning av elever”.

LÄS MER: "Skolorna kommer stå handfallna om de tvingas stänga"

– Den kan bli kontroversiellt för riksdagen. Har vissa skolor ett stort söktryck kan kommunerna göra bedömningen att de vill blanda eleverna; några nyanlända, några från områden med många högutbildade, några med från områden utan eftergymnasial utbildning.

Sammanfattningsvis ser skolchefen i Mullsjö många positiva delar i utredningen.

– Min bedömning är att om Sverige menar allvar med att man vill påverka skolsegregationen måste få till stånd den här typen av utredningar eller beslut. Diskussionen stannar ofta vid bostadssegregationen. Vi kan inte vänta på att den ska lösas innan man försöker komma åt skolsegregationen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.