Den göteborgska kostcirkeln.
Den göteborgska kostcirkeln. Bild: Kent Hallgren

I Stockholm kan du inte få en halv special

Bland bambatanter och rundstycken har Göteborg en helt egen kulinarisk ordlista.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Det är några år sedan nu, snudd på 50. Jag var i Stockholm på väg till Centralstationen efter ett möte. På vägen stannar jag vid en enkel korvkiosk. Sådana fanns det gott om förr, innan gatuköken och snabbmatsrestaurangerna tog över. Utbudet i de gamla korvkioskerna inskränkte sig till korv, bröd och mos, och till det senap och ketchup.

Jag var hungrig och gick fram till korvgubben och sa vad jag alltid sagt i den här situationen: ”En halv special, grillad, med senap och ketchup.” Han tittade undrande på mig, en kund han inte sett tidigare och som knappast kunde ha några specialöverenskommelser med korvkiosken.

ANNONS

Vi löste problemet genom att jag i stället beställde ”korv, bröd och mos, senap och ketchup”. Det är ju det som är en halv special. Lägger man två korvar på moset, får man en hel special.

Det kan tyckas vara obildat och okunnigt av en ung göteborgare att vara omedveten om att uttrycket halv special inte är allom bekant. Men om alla livets korvkioskbesök ägt rum i Göteborg och alla man haft runt sig också är bundna till staden, är det inget konstigt om man uppfattar ordet som del av den gemensamma svenskan.

Jag har ett annat språkligt minne av dialektskillnader. Jag mötte ordet fralla när jag var drygt tjugo år. Före ett sammanträde skulle det bjudas på kaffe och fralla. Jag tyckte fralla lät konstigt, nästan lite slangartat, och det överraskade i ett på andra sätt formellt sammanhang. Jag såg ju att det var ett rundstycke med ost och en bit gurka vi bjöds på.

Fralla är en vardaglig förkortning av franskbröd och är belagt sedan slutet på 1800-talet. Enligt svensk ordbok är det första dokumenterade belägget på rundstycke från 1938. Gissningsvis har ordet använts i talspråket betydligt längre än så, och att ordet är en enkel beskrivning av brödet är givet, ett litet stycke runt bröd.

ANNONS

Rundstyckena hörde till köpebröden, alltså de bröd man köpte i bageriet. Motsatsen till köpebröd var bakebröd, det vill säga bröd som bakats hemma. Under större delen av 1900-talet var det lite finare med köpebröd, medan bakebröd var det enkla och hemgjorda. Nu är det snarast tvärtom; hembakat bröd har fått status.

Fortfarande hittar man barkis på butikshyllorna även om mer fiberrika alternativ tagit en stor del av marknaden.

Till köpebröden hörde också barkis. I en göteborgsk dialektuppteckning från sekelskiftet 1900 beskrivs ordet på följande sätt: ”avlångt, mot ändarna spetsigt hvetebröd, bestrött med vallmofrön”. Brödet var och är bakat av vetemjöl. I dag används nog vetebröd bara om kaffebröd.

I Stockholm kallas barkis för bergis. I båda fallen har orden sitt ursprung i den hebreiska välsignelsen berachah, som kunde läsas över det nybakade brödet. De judiska familjerna i Stockholm, Göteborg och andra städer bakade brödet på ett sätt som blev populärt utanför de judiska familjerna och tog plats på hyllorna i bagerierna, men då med olika beteckningar i Stockholm och Göteborg. Fortfarande hittar man barkis på butikshyllorna även om mer fiberrika alternativ tagit en stor del av marknaden.

Ett ord som alla göteborgare förknippar med mat är bamba. Alla barn åt i bamba, betydligt färre på restaurang. Man trängdes (eller knôdde sej) i bambakön för att äta i bamba på bambarasten, och bambamaten serverades av bambatanterna. Det var inte bara eleverna som sa så, utan det gjorde även lärarna.

ANNONS

Att bamba är en förkortning av barnbespisning kan vi känna oss säkra på. Ordet kan följaktligen inte vara äldre än fenomenet barnbespisning, som successivt växte fram under första halvan av 1900-talet.

Enligt en dam, född 1932, sa man barnbis i Lunden i början av 40-talet men att bamba tog över som beteckning mot slutet av decenniet. Formen bamba är rimligtvis bestämd form av ett feminint substantiv, precis som tösa, dörra och i detta fall barnbespisninga. Helt enligt äldre grammatiska mönster i Göteborg och Västsverige.

På 1950-talet var ordet spritt till varenda skola i Göteborg, men det var geografiskt begränsat till Göteborg. När saken undersöktes på 1990-talet hade bamban intagit Kungsbacka och Kungälv, och ordet hade spritt sig till Floda och Lerum, men däremot inte till Alingsås. Ett sådant spridningsmönster är förstås kopplat till utflyttning av Göteborgsfamiljer till grannkommunerna.

En märklig uppgift säger att bamba också används i Kiruna och Gällivare. Om det är en utflyttad Göteborgsfamilj som ligger bakom detta eller om även några norrbottningar kommit på den goda idén att kalla skolmatsalen för bamba, vet vi inte.

Följande anekdot visar att alla i landet inte är medvetna om att skolmatsalen heter bamba i Göteborg. En kvinna från Linköping, utbildad husmor, har berättat att hon på 1970-talet fick en tjänst som ansvarig för skolköken i en grannkommun till Göteborg. Hon informerades om att hon skulle vara chef över alla bambatanterna. Det var det mest fruktansvärda uttryck hon hade hört. För henne var det snäppet under satkärringar. Hon skulle minsann omedelbart se till att detta uttryck försvann. När hon meddelade bambatanterna detta, uppfattades det som en kollektiv uppsägning och nedläggning av verksamheten. Efter mycket upphetsning fick hon klart för sig att det heter bamba, och att de som arbetar där är bambatanter. Hon skrattar fortfarande åt denna upplevelse av en av göteborgskans lexikala egenheter.

ANNONS

Det finns naturligtvis fler göteborgska specialiteter på matens och ätandets område. En del är allmänt spridda i stan, till exempel munk, som på andra håll kallas chokladboll. Annat kan vara mer lokalt begränsat. Mina klasskamrater och jag tyckte att änglamat var en alltför förskönande beteckning för den ibland blaskiga grönsakssoppa som vi serverades. En förmildrande omständighet med änglamaten var att vi fick ost till knäckebrödet. Många år senare fick jag veta att det var ängamat vi åt. Soppan blev kanske inte godare av det, men mer begriplig.

Ibland blir man överraskad över att inte alla begriper vad rundstycke och barkis är, eller var man hittar bamba, eller ens vad en halv special är.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS