Det tar åtta minuter för Sjöräddningens drönare att ta sig från boxen på Långedrag ut till fyren Köttstycket norr om Vinga om en sjöolycka skulle inträffa här. Köttstycket är GP:s aprilfyr, en ny fyr som kom på plats så sent som 1999. Det är en ledfyr med lyshöjd på 10,2 meter och ett ljus som når 4,4 sjömil ut. Själva fyren är ett betongtorn på drygt sex meter i svart, vitt, rött.
Köttstycket ligger mitt i sundet söder om Norra och Södra In-Vinga. Fyren ser ut som Kungen på mitt schackspel, visar 2 röda blixt var sjätte sekund och lite längre in står Viten (på pricken lik Tornet i spelet) med sin vita sektor som markerar leden.
En sjöräddare i sydväst står på räddningsbåtens däck och arbetar helt lugnt med linor och utrustning.
Det här är svårnavigerade vatten med starka strömmar och belysta Musfläcken på Vinga att hålla mot för den som kommer inifrån. Mitt emot Köttstycket ligger populära Midsommarviken där Evert Taube gillade att bada när han inte tog sitt berömda tångdyk i Gattulven bakom berget.
Sjöfartsverket har alltså satt upp en ny fyr. Hur vanligt är det? Jag skickar ett mejl till Joel Smith, chef på Sjöfartsverket för alla fyrar och farleder i Sverige. Jag får svar nästan direkt.
Man kan säga att antalet fyrar är ganska konstant och om vi övervägt att släcka några fyrar så har vi lagt de planerna på is med tanke på det rådande omvärldsläget. Vi byter dock regelbundet ut gamla fyrar till nya som du vet och när vi bygger nya farleder så sätter vi upp nya fyrar. Vi har flera bra exempel på detta.
Fyrarna består. Härligt! Det finns ju inget bättre än att se en fyr på rätt plats i kustbandet. Fyren visar alltid vägen i en tid när GPS-signalen kan försvinna helt eller ge totalt felaktig position, saker som Sjöfartsverket varnar för redan nu på Östersjön. Ha alltid papperssjökort med ombord! manar Sjöfartsverket som också jobbar med ett nytt landbaserat backupsystem för att säkra sjöfarten på Östersjön.
Folk gillar att dyka ute vid fyren Köttstycket, här finns vrak. Svenska ångaren ”Rosendal” gick på Köttstyckets västsida 10 november 1939 på väg mot Hull med last av pappersbalar. Kapten Per Henriksson tänkte ta inomskärsleden förbi Islandsberg upp mot Norge för att undvika tyska ubåtar men ”Rosendal” fick roderhaveri och klarade inte svåra Köttstycket.
Det blåste full storm, fartyget bröts sönder men besättningen på 16 man räddades av livräddningskryssaren ”Wilhelm R Lundgren” i en spektakulär räddningsoperation som pågick i två dagar. ”Wilhelm R. Lundgren”, ett vackert fartyg som idag ligger i Gamla Hamnen på Långedrag. Jag stannar alltid till lite extra när jag går förbi, beundrar det långa springet, kraften i skrovet och tänker ”det där är en båt som klarar allt”.
106-åriga räddningskryssaren ”Wilhelm R. Lundgren” av Colin Archertyp stationerades på Rörö 1920 som patrullerande räddningsbåt. Så sent som 2014 var fartyget först på plats vid en båtbrand utanför Marstrand.
En journalfilm från Sjöräddningen visar hur ”Rosendal” bryts ner av brottsjöarna. En sjöräddare i sydväst står på räddningsbåtens däck och arbetar helt lugnt med linor och utrustning. Man känner dramatiken in på bara skinnet.
Riksantikvarieämbetet skriver detaljerat om fartyget ”Rosendal”, som ett slags information till intresserade dykare: Fartygets botten ligger på 12 meters djup på sydvästsidan. En större del av Rosendal ska ligga på ca 40 meters djup strax SO om fyren på Köttstycket.
Att dyka lockar inte, jag simmar helst uppe på ytan. Men fyren Köttstycket som ju såg rätt anonym ut när vi upptäckte den utanför Viten visade sig bära på högdramatiska händelser. Det var både skeppsbrott, våldsam storm och fantastiska livräddare från Sjöräddningen på Rörö som klarade hela besättningen. För det är ju så med fyrar, de bär alltid på en historia värd att berätta.
Fotnot:
Fyren Köttstycket ligger på plats nummer 3 i Världens gångs högst informella lista över fyrar med lustiga namn i Sverige. Namnet finns belagt redan 1699 som ”Kiötstycket läge mellan Vinga och Ingholmarna 10,2 km VNV Styrsö kyrka”. Liknar skäret ett köttstycke? Vad ser det ut som egentligen? Det är som ett Rorschachtest, drar iväg åt alla håll.
Nummer 2 på listan är fyren Gåsfeten, världens första AGA-fyr som installerades 1912. På Lantmäteriets karta över skäret skrivs namnet ut som Gåsafeten. Och det var ju ett märkligt namn på en fyr; jag avstår från alla tolkningar.
Världens gångs lista toppas av fyren Godnatt byggd utanför Karlskrona 1879. Att styra efter en fyr i mörkret som heter ”Godnatt” utmanar såklart fantasin. På fyren växte Dagny Bark, fyrvaktarens dotter, upp och i radioprogrammet ”Fyren Godnatt” i P1 berättar Dagny Bark hur kul det var att busa runt fyren:
– Vi hade en lina om livet så vi kunde springa runt fyren vid lågvatten. Sen kunde man springa uppe under fredstaket eller i de speciella dubbeltrapporna. Det var ju ett fasligt genljud i de järntrapporna. Ju mer det ekade inne i fyrtornet desto roligare hade vi!
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens Gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
