Auroravården. En vård som tusentals förlossningsrädda kvinnor passerar varje år. Bland dessa tusentals kvinnor finns de som inte vill eller anser sig kunna föda vaginalt. Här finns också de som önskar ett kejsarsnitt.
I Sverige kan inte kvinnor välja att föda med kejsarsnitt. Om en kvinna vill föda med kejsarsnitt, och saknar en tydlig medicinsk anledning, kommer hon till en Auroramottagning. Hos Aurora erbjuds en KBT-inspirerad behandling för förlossningsrädsla. Det är också via Aurora som beslut om kejsarsnitt på moderns önskan fattas.
Den ojämlika vården
GP:s granskning visar att en gravid kvinnas önskan om ett kejsarsnitt bemöts olika beroende på var i landet hon bor, vilket sjukhus hon är på och vem hon möter där.
Den visar också att nationell konsensus saknas, att olika kulturer har vuxit fram på olika kliniker och att det har blivit ett tävlingsmoment att hålla nere snittfrekvensen.
Karin Källén, professor i epidemiologi och utredare på Socialstyrelsen, har som uppgift att skapa samsyn i en splittrad förlossningsvård.
– Det finns starka krafter som inte vill ändra sig, säger Karin Källén.
LÄS MER:Vårdens tävlingsmoment: Minska antalet kejsarsnitt
LÄS MER:Klinikernas egna enkätsvar – därför beviljas inte snitt
Vissa mottagningar sticker ut
GP:s granskning visar att vissa mottagningar sticker ut både i vad de själva anser sig vara men också i hur kvinnor uppfattar dem. En av klinikerna som uppfattas som mer restriktiv och konservativ med att bevilja snitt är Auroramottagningen på Östra sjukhuset. GP har intervjuat företrädare för mottagningen. Här ses alla kvinnor som inte vill föda vaginalt som förlossningsrädda.
– Vågar du inte åka hiss så tar du trapporna i stället. Det är så vi människor fungerar, säger Margareta Risenfors, vårdenhetschef på Auroramottagningen på Östra sjukhuset.
LÄS MER:Ryktet: Hit ska du inte gå om du vill ha kejsarsnitt
LÄS MER:Aurora i Göteborg överrepresenterade hos Ivo
Kvinnorna som vågar berätta
Möt kvinnorna som fått nej och läs om hur det drabbat dem här:
LÄS MER:Hade inte medicinskt skäl för snitt – tarmen sprack
LÄS MER:Julia var rädd att hennes PTSD kunde skada barnet i magen
LÄS MER:Tre kvinnor berättar
Bristfällig statistik – ett problem
Grundläggande statistik om kejsarsnitt på kvinnans önskan saknas i Sverige i dag. Det går inte att se hur många som får ett kejsarsnitt beviljat enbart på önskan. Inte heller går det att följa de kvinnor som fått nej och se hur det gick för dem. GP:s granskning visar på hur den statistik som finns dessutom blir osäker då anledningen till beslutet kan anges på olika sätt på olika kliniker.
Det saknas även vetenskaplig evidens för vården som ges vid Auroramottagningar. Den beprövade erfarenheten, som kan se olika ut beroende på var man jobbar, kan i stället spela en avgörande roll för utfallet.
Forskningen som inte tas med i beräkningen
Kvinnor som GP talar med berättar om depressioner, oro och ångest i mötet med vården för förlossningsrädda. En del har kliniska diagnoser som PTSD. Men de psykiska konsekvenserna av att inte få föda på ett sätt man känner sig trygg med är dåligt undersökta. Att kvinnans mående också skulle kunna påverka barnet tas sällan med i myndigheternas och vårdens kalkyler.
– Barn föds med sämre hälsa, på kort och lång sikt, på grund av prenatal stress, säger Hanna Mühlrad som bland annat forskar på hur prenatal stress påverkar det ofödda barnet.
På Auroramottagningen i Göteborg förekommer det att kvinnor med svår oro beviljas ett planerat kejsarsnitt. Men då inte utifrån att barnet kan ta skada.
– Ibland är man tvungen att ta ett sådant beslut för att kvinnan mår så dåligt. Inte för att vi är oroliga för barnet i magen. Det försöker jag faktiskt lyfta ifrån kvinnans axlar. Det finns ändå ingen sådan evidens på det sättet, säger Jenny Lysell Bengtsson, sektionsledare på Auroramottagningen vid Östra sjukhuset.
LÄS MER:Forskaren: Stress innan födseln påverkar fostret
LÄS MER:Professorn: ”Finns inga fördelar med att födas med kejsarsnitt”
LÄS MER:Förlossningsläkaren: ”Att neka ett kejsarsnitt är förmynderi”
Svårt att få rätt
Hos Ivo visar de anmälningar som inkommit att det är svårt att få rätt. Alla 12 som inkommit de senaste fem åren har lagts ner. Alla utom en lades ner utan att granskas.
Patientflykten
Trots att Västra Götalandsregionen länge haft principen att man inte ska remittera vidare en kvinna för ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, så har många kvinnor hittat vägar att runda det.
Ett nekat kejsarsnitt på Östra skulle alltså vara ett nekat kejsarsnitt även i resten av regionen.
Efter att arbetet med GP:s granskning startade ändrades regeln så att patienten själv, utan remiss, trots allt kan söka sig vidare inom regionen. Men någon remiss för ny bedömning på annat ställe skickas alltså fortfarande inte om den första vårdgivaren anser sig ha gjort en komplett bedömning.
I GP:s granskning möter du ett 20-tal kvinnor som de senaste åren själva rundat Östra sjukhuset och sökt sig till andra sjukhus.
LÄS MER:Kvinnorna flyr Östra sjukhuset – hit kommer de i stället
Den polariserade frågan
Frågan om att kunna önska och att kunna välja ett planerat kejsarsnitt är polariserad och i debatter mellan olika åsikter går det ofta hätskt till.
För den som vill läsa den debatt som hölls på gp.se i efterhand så återfinns den här Din åsikt!
LÄS MER:”Där forskning och riktlinjer saknas frodas orättvisa lätt”
LÄS MER:Pålästa patienter utgör inte en fara för vården
LÄS MER:Tvinga inte på blivande mammor en förfärlig upplevelse
LÄS MER:Jag tvingades föda vaginalt och det blev ett trauma för livet
LÄS MER:Varje kvinna måste få bestämma över sin kropp
LÄS MER:Att förminska de gravidas ångest är inte att lyssna på
Alla granskningens publicerade delar hittar du här.
