På söndagseftermiddagen sa de svenska Socialdemokraterna, som väntat, ja till ett svenskt Natomedlemskap. Den finländska presidenten Sauli Niinistö och statsministern Sanna Marin meddelade sitt ja till Nato redan på torsdagen. Bägge ländernas riksdagar har under måndagen debatterat frågan. Nu ser processen för en svensk-finländsk Natoansökan ut att gå snabbt.
Under hela det här förloppet har Sverige varit steget efter Finland. Att Finland troligen kommer att gå med i Nato har också blivit ett tacksamt argument för före detta Nato-motståndare i både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Båda partierna motiverar sin nya Natovänliga ståndpunkt delvis med att Finland kommer att gå med, och att Sverige inte kan göra på annat sätt än vårt östra grannland.
Vad Finland gör är helt plötsligt av yttersta vikt för Sverige. Nu menar alla att det är viktigt att länderna står sida vid sida. Att Finland är vår främsta allierad upprepas gång på gång, av såväl socialdemokrater som Sverigedemokrater och av borgerliga politiker.
Att intresset för Finland och finländsk politik blossat upp nu är kanske inte så konstigt – det hade varit otänkbart att inte synkronisera ländernas Natoprocesser under nuvarande omständigheter. Men det är också tragiskt att det ska till ett krig för att vi i Sverige ska inse att Finland är viktigt för Sverige. I Finland är kunskapen om vad som händer i Sverige generellt hög. Detsamma kan man tyvärr inte säga om svenskars kunskap om Finland.
LÄS MER: Den som sviker Finland sviker Sverige
Vi svenskar kan faktiskt pinsamt lite om vårt grannland i öst. En undersökning från 2017 av Finlandsinstitutet, Kulturfonden Sverige och Finland och tankesmedjan Magma visar att hälften av svenskarna anser sig ha dålig kunskap om Finland. Endast tolv procent känner till när Finland blev självständigt från Ryssland (1917). Vissa trodde genant nog att året var 1809, då ryssarna tog Finland från Sverige. Nästan hälften av de svarande trodde felaktigt att en finlandssvensk är en finländare bosatt i Sverige.
En av huvudförklaringarna till de bristande kunskaperna uppgavs vara språkbarriären, som inte upplevs existera i de övriga nordiska länderna. Ett positivt resultat från undersökningen var dock att en tredjedel av de tillfrågade vill lära sig mer om Finland.
Svenska är ett av Finlands två nationella språk. Men dessvärre har tvåspråkigheten utmanats på senare tid, inte minst efter att Sannfinländarna – Sverigedemokraternas systerparti – blev en stark kraft i finländsk politik (2011 fick partiet 19 procent av rösterna i riksdagsvalet men har sedan dess backat något). Partiet har drivit frågor som att avskaffa den obligatoriska svenskundervisningen och att dra in svenskspråkigas rättigheter att få offentlig service på sitt modersmål. Dessutom har partiet föreslagit att elever i stället ska kunna välja att läsa ryska i skolan om man bor nära gränsen.
Partiet har förvisso tonat ned sin ”anti-svenskhet” de senaste åren. Men det är uppenbart att en skepsis mot svenskan etablerats i Finland. I en undersökning från tankesmedjan Agenda från 2019 uppger tre fjärdedelar av de svenskspråkiga svarande att de upplever språkklimatet som dåligt. Fyra av tio uppgav att de blivit utsatta för diskriminering eller påhopp för att de talat sitt modersmål offentligt.
Hotet mot svenska språket i Finland borde vara en angelägenhet också för oss i Sverige. Om Finland är så viktigt för Sverige som framgått de senaste veckorna kan man tycka att vi borde bry oss mer om vad som händer med vårt gemensamma språk i vårt grannland, och reagera när politiska krafter utmanar tvåspråkigheten i Finland.
Svenskan är inte bara en del av vår gemensamma historia och det språk som bägge våra nationalsånger är skrivna på. Det är också en nyckel till gemenskap och samarbete mellan länderna.
LÄS MER: Politiker, lär av Finland och avgå när ni klantat till det
LÄS MER: Finland har visat att det går att bekämpa rysk övermakt
