Adam Cwejman: Vi har ett ansvar att bryta våra barns slaveri under mobilen

Användningen av sociala medier har gjort en generation av barn och tonåringar deprimerade.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

2010-talet var för många tonåringar en olycklig tid. Andelen som sökte hjälp för depression, ångest och självmordstankar ökade i hela Västvärlden.

Det handlade inte enbart om självrapporterad depression och ångest, även objektiva markörer – som antalet som blivit diagnosticerade, medicinerade och behandlade – pekade i samma riktning.

Något hände under 2010-talet och det påverkade både flickor och pojkar, i många olika länder, och alldeles oavsett familjens utbildningsnivå, socioekonomiska status eller religiositet.

Länge observerades fenomenet främst i den anglosaxiska världen. Men det har blivit uppenbart att mönstret går igen även i Norden. I Sverige har det skett en 150-procentig ökning mellan 2012 och 2020 av kvinnor i åldern 16-29 som uppger att de lider av svår ångest. Detta enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.

ANNONS

En liknande ökning skedde även bland gruppen tonåringar. Mellan 2012 och 2020 ökade andelen behandlade flickor med depression i åldrarna 15-19 med 38,5 procent. Pojkar och unga män är inte långt efter även om ökningen inte varit lika omfattande.

Så vad beror det här på? 2010-talet var inte ett decennium fyllt av skenande arbetslöshet eller fattigdom i vår del av världen. Jämför man arbetslöshetssiffror så går de under 2010-talet i motsatt riktning mot ohälsotalen som nämns ovan.

Socialpsykologen Jonathan Haidt som under flera år studerat fenomenet har dragit följande slutsats: Det har skett en radikal förändring av vad en barndom är för något. En lekbaserad barndom med mycket rörelse, risktagande och utomhusaktiviteter har förbytts till en mer statisk, riskfri och inomhusbaserad digital dito.

Den pad- och telefonbaserade barndomen är i allt väsentligt radikalt annorlunda än föregående generationers. Detta medför, enligt Haidt, en påverkan som i stor utsträckning följer med upp i äldre åldrar. Den smarta telefonens introduktion under sent 00-tal och de efterföljande sociala medierna har förändrat miljoner ungas liv och då främst till det sämre.

Men att glo ned i en telefon gör inte människor, per automatik, olyckliga. Stillasittande är inte heller något unikt för 2010-talet. Tv, dator- och konsolspel har varit centrala delar av många svenska barns liv under flera decennier. Det som var nytt under 2010-talet var vad vi använde telefonerna till och hur mycket.

ANNONS

I en formativ ålder då vi söker sociala sammanhang, jämför oss med andra, upptäcker kärleken och vår identitet samt är på jakt efter syfte och mening i livet ställer sociala medier till det. Bristen på verklig social kontakt, lek och gemensamma aktiviteter förbyts till observation av andras liv och sociala status.

Till en början konstaterade Haidt att användningen av sociala medier sammanföll med ökad psykisk ohälsa. Men korrelation är inte samma sak som kausalitet. Men nu finns även en rad studier som visar att det finns ett tydligt orsakssamband, det vill säga: Ju mer tid som tillbringas med vissa sociala medier ju sämre mår ett barn eller tonåring.

Någon självreglering från branschen med åldersgränser eller tidsspärrar som inte går att gå runt för den som vill, kan vi inte vänta oss. VD:n för Meta, tillika grundaren av Facebook, Mark Zuckerberg grillades nyligen av den amerikanska kongressen i en utfrågning.

I sitt inledningsanförande förklarade han bestämt att det inte finns något välbelagt samband mellan ungas användning av sociala medier och sämre psykisk hälsa. Det är uppenbart att Zuckerberg, så långt det bara är möjligt, kommer ta varje osäkerhet eller otydligt forskningsresultat som tecken på att det inte finns något samband. Hela Metas affärsmodell bygger på att så många som möjligt ägnar så mycket tid det bara går åt tjänsterna. Bolagets främsta intäktskälla är annonspengar.

ANNONS

Skulle sociala mediers effekt på barn och unga bli en politisk fråga – eller föremål för en stor motståndstrend – då förlorar Meta inkomster. Det vill förstås inte Zuckerberg. Så han har gjort sitt yttersta för att övertyga omvärlden att Metas tjänster, primärt Instagram, inte har någon att göra med ökningen av psykisk ohälsa bland unga det senaste decenniet.

LÄS MER: Sociala medier har gjort en generation deprimerad

Politiskt är det här en knepig fråga. I USA diskuteras åldersgränser men det kommer att falla i domstolarna. Vad som återstår är en metod lika gammal som mänskligheten: Föräldraansvar och uppfostran. Att reglera och ta ansvar för sina barns användning av sociala medier är en vinstaffär för livet.

Ju fler föräldrar som tar ett aktivt ansvar, ju lättare blir det för kommande generationer av föräldrar. Det svåra just nu är att förändra något som väldigt få föräldrar uppfattar som ett särskilt allvarligt problem. Om ett barn kan hänvisa till att ”alla andra får ju göra det” så är det svårt att gå först. Men om det blir en trend, då förenklas det. Det värsta som kan hända då är att barn får uppleva hur livet känns bortom flödet och det eviga scrollandet. Många generationer före dem kan intyga att det livet inte är så dåligt.

ANNONS

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS