Från och med nästa år ska det ske en årlig kartläggning av invandrares värderingar. Det meddelade integrationsminister Mats Persson (L) för några veckor sedan.
Det är fortfarande inte klart exakt vem som ska genomföra undersökningen, eller hur kartläggningen ska utformas. Det hindrade inte Mats Perssons kritiker från att gå till storms. Persson hann knappt presentera förslaget förrän han möttes av massiv kritik, inte minst från politiker i det egna partiet. ”Staten kan ju inte börja registrera vad enskilda personer tycker”, sade riksdagsledamoten Anna Starbrink (L) till Aftonbladet (15/10).
Förslaget har även kritiserats av facktoppar och oppositionen. ”Man antyder att svenskars värderingar skulle vara oklanderliga, vilket inte bara är felaktigt utan också förstärker exkluderingen i samhället. Förslaget och ministerns retorik riskerar att leda till splittring och ökad diskriminering”, säger Miljöpartiets integrationspolitiska talesperson Leila Ali Elmi (11/10).
”Genom att gång efter annan peka ut en stor grupp människor, de som invandrat till vårt land, som problem och bärare av problematiska värderingar så åstadkommer regeringen ingenting annat än ökad polarisering och misstro”, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i en debattartikel (UNT 21/10).
Kritikerna har en sak gemensamt: de tycks föredra fördomar framför fakta. De verkar anse att det är bättre att inte veta vad människor som kommer till vårt land tycker, eller vilka värderingar de bär med sig från sina hemländer. Det är ett märkligt förhållningssätt, som att kunskap i sig vore farligt.
Den stora invandringen till Sverige de senaste decennierna är den största samhällsförändringen sedan urbaniseringen. Varför skulle vi inte vilja ta reda på mer om den, och de som har kommit hit för att starta ett nytt liv? Är det bättre med en integrationspolitik som bygger på killgissningar om invandrare?
Sverige är numera ett heterogent land, med en stor rad olika etniska och religiösa grupper. Det innebär en enorm spännvidd i allt ifrån synen på jämställdhet och barnuppfostran till graden av tillit till medier och myndigheter. Det kommer givetvis att ha bäring på människors förmåga att integreras och bli en del av det svenska samhället.
Ju mer vi vet om olika invandrargruppers värderingar, desto lättare kommer det att bli att utforma en god integrationspolitik. Att undersöka och statistiskt sammanställa deras värderingar, anonymiserat, är inte detsamma som att peka ut människor eller att registrera deras åsikter. Det handlar om att skapa en tydligare bild av verkligheten, och en mer effektiv integrationspolitik.
Vissa menar att vi redan har kunskap om migranters värderingar, och att det inte behövs mer. Exempelvis började World Values Survey göra kartläggningar av hur värderingar skiljer sig åt mellan olika länder för 40 år sedan. Institutet för framtidsstudier har också publicerat flera forskningsrapporter om värderingar bland invandrare i Södermanland, Dalarna, Skåne och Värmland. För att nämna några studier som tittar närmare på invandrares värderingar. Men betyder det att det inte finns mer att utforska?
Det kan knappast finnas för mycket forskning om den största demografiska förändringen i det svenska samhället på hundra år. Det är snarast ett underbetyg till svensk forskning att det inte finns mer kunskap om invandrares värderingar, och att regeringen behöver beställa en årlig kartläggning.
