Riksbankschefen Erik Thedéen har nog inte haft en enda kul dag på jobbet sedan han tillträdde vid årsskiftet. Trots att Riksbanken levererat räntehöjning efter räntehöjning har inflationen inte gått ner i den takt som myndigheten önskat. Folk har fortsatt att handla.
Ekonomer förvånas över svenskarnas beteende: Den svenska kronan är rekordsvag. Räntekostnaderna har mångdubblats på kort tid. Ändå åker folk utomlands och går på bio.
”Jag kan inte få pusslet att gå ihop”, säger nationalekonomen Lars Jonung till SvD (31/7), och menar att Riksbanken måste drämma till med en ordentlig räntesmocka för att folk ska betala rejält höjda boräntor och därmed drastiskt dra ner på sin konsumtion.
Men ekonomer missar ibland något väsentligt. Människor är mer än brickor i ett ekonomiskt system. Ekonomi är ingen naturvetenskap. Det är en samhällsvetenskap som ytterst handlar om människors beteende. Människor reagerar inte som om de enbart vore molekyler utan agens som följer naturvetenskapens lagar.
LÄS MER: Riksbankens räntepolitik skadlig för Sverige
Självklart svarar människor på ekonomiska styrmedel. Konsumtionen har trots allt gått ner. Många har det tufft och måste dra in på allt som inte är nödvändigt. Men det är inte så enkelt som att om Riksbanken gör A blir utfallet B. Hur ekonomin utvecklas beror på människors subjektiva preferenser, som en myndighet omöjligt kan räkna ut eller styra i detalj.
Vi har precis genomlevt två år med pandemi. Då gick det i praktiken inte att resa utanför landets gränser. Under de perioder då viruset härjade som värst stängde restaurangerna tidigt och man fick inte sitta fler än fyra personer kring ett bord. Bröllopsplaner och 50-årskalas sköts på framtiden. Folk längtade efter att leva som vanligt igen.
Sedan kom Ukrainakriget och inflations- och räntesmockan. Men sparandet under pandemin har varit högt. Att människor väljer att lägga några hundralappar från sparkontot på att gå på restaurang när man fyller år är därför inte konstigt. Det faller knappast in under kategorin ”totalt onödig lyxkonsumtion”. Kanske är det mer rationellt att amortera mer på bolånet när Riksbanken hotar med ännu högre räntor. Men folk vill få leva lite också.
Förtroendet för Riksbanken har störtdykt det senaste året. Kantar Publics opinionschef Toivo Sjörén förklarar det med att folk är missnöjda eftersom räntehöjningarna gör dem fattigare (SvD 27/6).
Kanske finns även en annan förklaring. Riksbankens ekonomer framstår som lite omänskliga. För ”drastiskt minskat konsumtionstryck” betyder i praktiken att folk inte ska fira sin födelsedag på restaurang utan i stället äta falukorv på extrapris. ”Avkylning på arbetsmarknaden” – en effekt som Riksbanken förutspår av räntehöjningarna i sin analys från juni månad – betyder att folk ska få sparken från sina jobb, eller åtminstone inte hitta ett nytt om man är arbetslös.
Allt detta kanske är nödvändigt för att pressa ner inflationen till Riksbankens önskade två procent. Men med tanke på att Riksbankens långa tid med noll- och minusränta inte löste myndighetens dåvarande problem – för låg inflation – är det inte konstigt om folk är tveksamma till Riksbankens nuvarande prognoser.
