Byggbranschen är full av oseriösa och rentav kriminella aktörer. Särskilt byggföretag från Östeuropa bryter mot lagen. Det fuskas med löner och skatter, rapporterar DN som hänvisar till byggföretaget Veidekke och Stefan Attefall på Byggmarknadskommissionen, som båda har utrett saken. När den senare organisationen granskade 1000 företag från Östeuropa framkom att åttio procent bröt mot lagen eller fuskade (DN 1/12).
Det finns flera orsaker till detta. En är att upphandlingsreglerna möjliggör för oseriösa aktörer – med en putsad fasad – att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor för de anställda. Men en viktig förklaring är att myndigheterna inte kan sätta stopp för de kriminella företagen på grund av hur den svenska sekretesslagstiftningen är utformad.
”Skatteverket sitter på mycket information om företag. Vi skulle kunna riskvärdera bolagen och lämna tips till andra myndigheter om personer eller företag när vi upptäcker oegentligheter, men det får vi inte”, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, till DN.
LÄS MER: Välfärden har blivit en bankomat för brottslingar
Sekretess, ja. Den regeln är ett av de största hindren för att stävja brottslighet. Det är en lag som syftar till att skydda den enskildes integritet. I praktiken betyder det att myndigheter inte får dela uppgifter med varandra. Man kan inte samköra register. Det kan till och med vara svårt att dela information mellan olika avdelningar på en och samma myndighet.
Det finns undantag. Dessa är dock, enligt Försäkringskassan som är kritisk till systemet, ett svåröverskådligt ”lapptäcke” av bestämmelser. Att ta del av en annan myndighets information är i dag svårt.
Det är inte bara i byggbranschen som det leder till problem. Även när det kommer till att hindra ungdomar från att bli kriminella sätter sekretessreglerna stopp. Polisen kan inte alltid meddela socialtjänsten om iakttagelser som skulle kunna förebygga brottslighet. Det gäller exempelvis om lokalpoliser i ett område får kännedom om att en ung person troligen håller på att rekryteras till ett kriminellt gäng. Sekretesslagstiftningen sätter stopp.
Mest systemhotande är dock att sekretessreglerna i praktiken gör det fritt fram för brottslingar att snylta på välfärden. Den svenska välfärdsstaten läcker som ett såll. Varje år går mångmiljardbelopp till kriminella i felaktiga utbetalningar. Det handlar om assistansersättning som ges till personer som simulerar en funktionsnedsättning, pensioner och föräldrapenning som delas ut till personer som inte längre befinner sig i landet och felaktiga utbetalningar av CSN-lån och arbetsstöd. Det rör sig om allt från enskilda som fuskar lite på marginalen till organiserad brottslighet. Det har till och med förekommit kopplingar till terrorfinansiering, enligt en myndighetsgemensam rapport.
Ändå hindras Försäkringskassan, Skatteverket, Migrationsverket, Polisen och andra berörda myndigheter från att på ett smidigt sätt delge varandra uppgifter för att stoppa utflödet av pengar.
Tidigare i år kom ett förslag från regeringens utredare som gjort en förstudie om att man skulle tillsätta en utredning som ska titta på det här. I år! Dessa problem har varit kända länge. Myndigheterna har under lång tid vädjat till regeringen att göra något åt problemet, utan att få gehör.
Till TT (11/1) hävdade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte visste om regeringen skulle göra något åt det, då det är en avvägning mellan jakten på kriminella och medborgarnas integritet.
Vad är talet om att alla ska göra rätt för sig, att välfärden ska gå till behövande och inte till kriminella och att skattesmitare ska sättas dit, i så fall värt?
Integritet är förvisso viktigt. Men för gemene svensk torde det inte spela någon roll om en handläggare på Skatteverket kan delge ens uppgifter till en annan handläggare på Försäkringskassan.
Att integriteten framhålls som ett argument är särskilt märkligt i Sverige, där uppgifter om bostadsort, civilstånd och inkomst är lätta att hitta i enlighet med offentlighetsprincipen, vilket ledarsidan uppmärksammade förra veckan. Öppenheten är något som oseriösa sajter utnyttjar, liksom brottslingar. De kriminella kan se direkt att nu har den här damen, 86 år gammal, på den adressen blivit änka. Då ringer man och utger sig för att vara en bankman som ska hantera arvet.
I vissa sammanhang, som när det kommer till att stävja bidrags- och skattefusk, tycks integritet trumfa brottsbekämpning. Men när det gäller vanliga medborgares rätt över sitt privatliv är det som att integritetsaspekten inte finns.
