Snart presenteras den nya utredningen om hur lärarutbildningen ska reformeras. Det finns redan indikationer på att det kommer att ställas mycket tuffare krav på morgondagens lärarstudenter. ”Mycket talar för att utredningen kommer att föreslå att det införs krav på C i svenska för de flesta lärarutbildningar”, säger den särskilde utredaren Peter Honeth till facktidningen Vi lärare (8/11).
Det konstiga är inte att Honeth vill se höjda krav på blivande lärares svenskkunskaper. Det konstiga är att det inte redan ställs högre krav på framtidens lärare. Det är svårt att se hur någon ska kunna göra ett bra jobb som lärare utan åtminstone hyfsade betyg i svenska.
Förslaget skulle innebära stora förändringar för Sveriges lärarutbildningar, och sannolikt kommer många av dem behöva krympa. Om det hade funnits krav på C i svenska i dag hade bara hälften av lärarstudenterna på västsvenska högskolor antagits till utbildningen, visar en kartläggning från Göteborgs universitet. Det säger något om vilka studenter som utbildar sig till lärare i dag, och det är tyvärr inte de som har högst betyg eller bäst förutsättningar att ta sig igenom en lång utbildning.
Statistik från Universitetskanslersämbetet visar också att var tredje ämneslärarstudent hoppar av utbildningen under det första läsåret (SR 30/9). Med tanke på studenternas bristande svenskkunskaper är det inte förvånande att det är så vanligt med avhopp från just lärarutbildningen. Hur ska man orka med kurserna om man saknar det absolut viktigaste verktyget för att klara en krävande högskoleutbildning?
Det finns det de som redan har uttryckt sitt missnöje med förslaget, däribland Petra Pauli, prefekt vid Högskolan i Borås. Varför? Jo, för att det kommer att påverka institutionens redan hårt nedbantade personalstyrka som har tvingats minska på grund av att allt färre söker till lärarutbildningen. Färre studenter betyder också mindre pengar till institutionen.
Det är givetvis tråkigt för de anställda på Högskolan i Borås om lärarutbildningen måste pausas eller till och med läggas ned på grund av att studenterna har för dåliga betyg. Men institutionens väl och ve kan knappast vara viktigare än de framtida elevernas. Sveriges lärarbrist till trots finns det inget självändamål att utbilda så många som möjligt om studenterna inte är lämpade som blivande lärare.
Om fokus är på kvantitet framför kvalitet kommer problemen enbart att fortplantas i systemet. Om lärare med bristande kvalifikationer släpps igenom kommer också elevernas chanser att försämras, och framtidens lärarstudenter kommer sannolikt att ha ännu sämre förkunskaper än vad de redan har i dag.
Det må krångla till det för svenska högskolor om kraven höjs på lärarstudenterna, men det kommer att ge elever från studieovana hem mycket bättre förutsättningar. Om skolan verkligen ska ha en kompensatorisk roll krävs skickliga lärare, med såväl goda svensk- som ämneskunskaper. Något annat vore ett svek mot eleverna.
