För några år sedan gjordes en kartläggning av språkutvecklingen bland förskolebarn mellan fyra och fem år i norra Biskopsgården (GP 20/3 2018). Enbart ett av fyra barn befann sig på den förväntade nivån i svenska.
Vid sex års ålder förväntas barn, enligt språkforskare, ha ett ordförråd på mellan 5000 och 8000 ord.
Barnen i den undersökta gruppen hade en vokabulär på bara 2000 ord. Samma situation råder i andra storstadsområden i Sverige där en stor andel av befolkningen har andra modersmål än svenska.
Att ligga efter i språkutvecklingen i tidig ålder kan få förödande konsekvenser på sikt. Förutom att barnen har ett sämre ordförråd än många jämnåriga när de börjar skolan kan det påverka skolresultaten hela vägen upp till gymnasiet, för att inte tala om chansen att klara en högskoleutbildning.
För att uppmuntra fler utrikesfödda föräldrar att skriva in sina barn i förskolan valde den förra regeringen att ge dem en morot. Förra sommaren infördes en ny lag som kräver att kommuner erbjuder förskoleplats till barn som är födda utomlands och har bott i Sverige max fem år. De ska även erbjuda förskoleplats till barn vars föräldrar är födda utomlands och har bott i Sverige i max fem år.
Göteborgs stad ansträngde sig för att försöka nå ut till föräldrar i områden som Biskopsgården och Hjällbo genom att bjuda in dem till ett dialogmöte. En inbjudan skickades till närmare hundra nyanlända familjer, på sex olika språk, men ingen kom (SVT 12/6 2023).
När GP följde upp hur många barn som hade skrivits in i förskolan till följd av den nya lagen var resultaten magra (26/12 2023). Enbart 13 barn hade skrivits in i förskolan efter att ha erbjudits en plats av kommunen.
Det är uppenbart att frivillighet inte kommer att räcka för att få fler utrikes födda föräldrar att sätta sina barn i förskolan. Därför har regeringen tagit initiativ till att införa obligatorisk språkförskola för barn som annars riskerar att hamna efter i sin språkutveckling. Socialdemokraterna är inne på ett liknande spår men vill i stället införa obligatorisk förskola för alla – oavsett behov – från tre års ålder.
Men förskoletvånget är meningslöst om förskolan håller för låg kvalitet och personalen har bristande svenskkunskaper. I dag är det stor skillnad mellan språkkunskaperna bland pedagoger i socioekonomiskt utsatta områden jämfört med mer välmående stadsdelar, inte minst i Göteborg.
I förskolenämndens senaste årsrapport påpekas att förskolor i utsatta områden som Biskopsgården och Bergsjön har en lägre andel utbildade förskollärare. Det har även gjorts en kartläggning av språkkunskapen bland förskolepersonalen i Göteborgs socioekonomiskt utsatta områden som visar "behovet av att arbeta språkutvecklande på arbetsplatsen".
Det är en fin omskrivning för att personalen inte kan tillräckligt bra svenska. Personal som själv behöver utveckla sitt språk kan sannolikt inte förbättra förskolebarnens språk. När en majoritet av de anställda själva har bristande utbildning och ett annat modersmål än svenska finns det en stor risk att förskolan inte har någon utjämnande effekt alls, utan att ojämlikheten bara cementeras.
Regeringen ska komplettera förslaget om obligatorisk språkförskola med att utreda ett språkkrav för personalen. Det är nödvändigt, för annars blir språkförskolan bara en symbolåtgärd. Liknande förslag om att införa språktest för förskolepersonal är på gång i flera svenska kommuner. Det är även något som är på väg att ske i Göteborg även om det inte har införts än – trots många års debatt.
Välfärdssektorn har länge behandlats som en avstjälpningsplats för nyanlända som har haft svårt att få jobb på annat håll. Därmed har jobb inom hemtjänsten och förskolan blivit en integrationsåtgärd för utrikes födda, och deras behov har hamnat i centrum snarare än de äldres eller förskolebarnens behov. Den strategin har bidragit till problemen med språkförbistring i välfärdssektorn.
Förra året rapporterade SVT att det fanns förskolor i Biskopsgården där vissa ur personalen inte talade svenska över huvud taget (21/9 2023). I samma reportage konstaterade en mamma i Biskopsgården krasst att det inte var någon idé för henne att ha sina barn i förskolan när personalen talade så usel svenska.
Kartläggningen som gjordes i Biskopsgården för sju år sedan gjordes faktiskt bland barn som gick i förskolan. Förskolan blir inte bättre än kvaliteten på dess pedagoger. Och den är definitivt är ingen mirakelkur om personalen inte kan mer svenska än barnen.
