Anna-Karin Wyndhamn: Lågaffektivt bemötande en katastrof för svensk skola

Psykologen Bo Hejlskovs teorier om hur man ska bemöta stökiga elever fungerar inte. Lärare har rätt att markera mot ordningsstörningar.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Lärarvikarien Hans Olofsborg vill starta lektionen. Det är därför han ber eleverna i klassen att lägga undan surfplattorna. Alla utom en följer instruktionen. Läraren upprepar, men eleven vägrar igen och det blir bråk. Hans Olofsborg tar eleven i armen, och får ett mordhot till svar: ”Min pappa kommer att klippa dig!” Det där hör flera i klassen.

Läraren polisanmäler och blir strax därefter själv anmäld för misshandel. Ärendet läggs ner, men vikarien får likväl ett straff. Bemanningsföretaget som skickat ut Hans till skolan anser att han fallerat, eftersom han inte bemötte eleven på det lågaffektiva vis som utgör norm på skolan. Därför får Hans Olofsborg inte fler vikarieuppdrag. Detta trots att skollagen ger lärare rätt att ingripa fysiskt för att avvärja våld eller ordningsstörning.

ANNONS

Om Danmark skulle utföra en långsiktig påverkansoperation för att förstöra för Sverige är nog psykologen Bo Hejlskov en av de misstänkta. Med imponerande framgång har han lyckats sälja in en metod som i grunden utvecklats för att underlätta hantering av personer med grava neuropsykiatriska funktionshinder – men som Hejlskov menar är en universalkur för alla konflikter i skolan. ”Den fungerar på alla barn” försäkrar han. Skolor som anammat metoden, har i utdelning fått kaos och en acceleration av våld och hot. Där har bråkstakarna tagit över. Då kan man blåsa den våldsamme i ögat, har Hejlskov lärt oss. Är detta en hämnd för Stora Bält, Danmark? Well played.

Lågaffektivt bemötande lär oss att situationer såsom den i lektionssalen ovan aldrig får mötas med sträng tillsägelse eller tillrättavisning. Det är lugn, självkontroll och avledning som gäller. Hejlskov själv föreslår att läraren i stället borde sagt till eleven: ”Du får fem minuter till och sen får du lägga den ifrån dig.” Om eleven vägrar följa överenskommelsen kan läraren säga: ”Du får fem minuter till eller så får du sätta dig där borta (med Ipaden).” Ett annat sätt att uttrycka Hejlskovs råd är att läraren ska behandla busen som kung.

ANNONS

Alla som under sin skolgång haft en vikarie känner igen dynamiken som sätts i gång när en elevgrupp får beskedet att ordinarie lärare uteblir. Plötsligt öppnar sig ett fönster för att tänja på gränser och utmana. Alla som någon gång varit vikarie vet också att den mikrochans man har att hålla någorlunda ordning, ligger i hur man hanterar de första provokationerna. Det är mycket sällan en hel klass ballar ur samtidigt, men det räcker att några enstaka sätter i gång så går hela lektionen i sumpen.

Även de skötsamma går då miste om undervisningen. Stök är ett faktiskt problem i svensk skola. De lärare som försöker bringa ordning hamnar ofta i kläm, och ett skäl till detta är att lågaffektivt bemötande fått ett så kolossalt genomslag.

”Man ska känna respekt för sin lärare” sa utbildningsminister Mats Persson (L) då han tillsammans med skolminister Lotta Edholm (L) presenterade insatser som syftar till att höja lärarstatusen. Visst, men hur ska det uppnås? Vem ska lära eleverna att den respekten inte är valbar? Ett enkelt men avgörande steg vore om skolledningar slutar adla metoder som bidragit till att ge yrket dåligt rykte.

LÄS MER: Kanonmotståndarna sviker de svaga eleverna

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS