Dyra klockor och snabba sportbilar. Det är några av föremålen som Ekobrottsmyndigheten tog i beslag när den, tillsammans med nationella insatsstyrkan, slog till mot ett antal personer i Göteborgsområdet som misstänks ha använt vårdcentraler och vaccinationsmottagningar som brottsverktyg.
Brottsmisstankarna handlar om grov penningtvätt och grova skattebrott. Förutom att de misstänkta har köpt prestigeprylar med hjälp av vårdbolagens pengar ska de ha låtit bli att betala flera miljoner kronor i skatt. Den här typen av upplägg, där kriminella startar företag inom välfärdssektorn, har blivit allt vanligare.
En ny rapport från Utbetalningsmyndigheten visar att ingen del av välfärdsstaten är förskonad från de kriminellas angrepp. Alla delar av välfärdssystemet hotas av gängens avancerade brottsupplägg. Det är en väl beprövad metod att använda välfärdsföretag som brottsverktyg. Det handlar om allt ifrån vårdcentraler – som i Göteborg – till HVB-hem, apotek och dagverksamhet för pensionärer.
Ibland utsätts patienterna eller brukarna för allvarlig fara för att de kriminella ska tjäna mer pengar. Utbetalningsmyndigheten skriver att det förekommer tandläkare som systematiskt överbehandlar patienter, exempelvis genom att dra ut tänder eller göra onödiga rotfyllningar, bara för att få större ekonomisk ersättning. Inom hemtjänst, daglig verksamhet och personlig assistans finns det företag som konsekvent lurar kommuner, och rapporterar att de hjälper personer som de aldrig har besökt eller ljuger om hur många timmar som någon har deltagit i insatser.
Men välfärdsföretag är bara ett av många sätt att lura staten på pengar. Det finns en lång lista på brottsupplägg: från att starta falska föreningar till skenanställningar och fusk med folkbokföring till falska identiteter – för att bara nämna några. Enligt polisen tjänar gängen mycket mer pengar på välfärdsbrott än narkotikahandel. Det handlar om uppemot 75 miljarder kronor – årligen (SVT 21/8 2024).
Hur kan det vara så här lätt att pungslå svenska staten på pengar? Varför är det inte svårare att lura till sig skattemedel?
Historiskt har den svenska välfärdsstaten byggt på tillit. Utgångspunkten har varit att de allra flesta är hederliga människor som aldrig skulle ta något som inte tillhör dem. Den starka tilliten har gynnat oss, inte minst ekonomiskt. Ett samhälle byggt på tillit har lägre transaktionskostnader, färre rättsprocesser och mindre byråkrati än ett samhälle byggt på kontroll.
Nu har vår tillitsbaserade samhällsmodell gjort oss sårbara, den är inte konstruerad för att motstå avancerade angrepp från den organiserade brottsligheten. Samma sak gäller den svenska välfärdsmarknad som har vuxit fram de senaste decennierna. Den är inte heller gjord för att stänga ute kriminella nätverk.
När Alliansregeringen drev igenom lagen om valfrihetssystem (LOV) var målet att öka valfriheten för medborgarna och ge människor större inflytande över sin egen vård och hälsa. Det slog aldrig borgerliga politiker under tidigt 2000-tal att det här skulle kunna öppna för kriminella gäng som vill mjölka den svenska välfärdsstaten på pengar. Därför infördes inte tillräckligt robusta kontrollmekanismer i samband med liberaliseringarna, något som i efterhand har drabbat seriösa välfärdsföretag, brukare och patienter.
För att värna tilliten i samhället kommer det ironiskt nog att krävas mer kontroll, det gäller såväl enskilda som föreningar och företag. Annars kommer förtroendet för den svenska välfärdsstaten att urholkas snabbare än man hinner säga sportbil.
