Det började under ett pass på sexologprogrammet vid Malmö universitet. Momentet skulle avhandla sexuella stereotyper och det skedde genom att bilder på just stereotyper från olika delar av världen visades studenterna. En liten grupp studenter kände sig kränkta och anklagade sina lärare för rasism.
Lärarna försvarade exponeringen: för att på djupet förstå behöver studenterna se, även sådant som idag uppfattas rasistiskt och tabu. Ibland måste man konfronteras också med mänsklighetens usla sidor. Att utbilda sig är att ständigt utmanas, och det är som det ska vara.
Studenterna accepterade inte resonemanget och anmälde. De krävde tydligare inslag av postkolonial teori och normkritik.
Förloppet med studenter som söker starta revolution är välbekant. En hel serie fall med likartad dramaturgi har de senaste åren utspelat sig vid våra universitet. Initialt såg emellertid kalabaliken i Malmö ut att bli en seger för den akademiska friheten, inte ännu en walkover för politiserad aktivism.
LÄS MER: Göteborgs Stad behöver starkare normer snarare än normkritik
Rektorerna för Lunds respektive Malmö universitet gav lärarna eldunderstöd. I en debattartikel skrev Erik Renström och Kerstin Tham att öppenhet, oberoende och integritet är viktigt att försvara. Det är dessa akademiska kärnvärden som måste vaktas, när attackerna kommer.
Det hela genomgicks så av jurist och i dagarna kom utredningen. Texten är ett ställningstagande till de kränkta studenternas fördel. Utredaren lämnar en serie rekommendationer som, om de åtföljs, direkt underminerar precis de värden rektor sagt sig värna.
Sara Johnsdotter, professor i "hälsa och samhälle" vid Malmö universitet och lärare på den anmälda utbildningen, gick i en debattartikel till attack mot den utredning som lärosätet låtit göra. Hon kallar den en ”illa underbyggd och partisk dom mot lärare och chefer”. Den som läser den hafsiga utredningen kan inte annat än hålla med.
Utredaren vill förskjuta tung makt till de instanser vid lärosätet som tydligt investerat i och förespråkar precis de teoribildningar som studenterna efterfrågar. Alla lärare ska, föreslår utredaren, utbildas i normkritik och normmedvetenhet. Vid medarbetarsamtal ska vidare säkerställas att lärarna tillägnat sig rätt pedagogiska trossatser och perspektiv. I samband med nyanställningar ska det normkritiska inskolningsprogrammet särskilt framhållas.
Johnsdotters kritik besvarades av rektor Tham som i en replik – igen – underströk hur viktig den akademiska friheten är för henne och för Malmö universitet.
Nu överlever inte den akademiska friheten bara på läpparnas bekännelse. Den klarar sig om ledningen står pall mot aktivism, när det väl bränner till. Har man däremot byggt in kraftig ideologistyrning i lärosätets policydokument, är den akademiska friheten redan hotad.
Om de direktiv som styr den dagliga verksamheten skickar otvetydiga signaler om vilka perspektiv och teorier som har företräde, kommer detta givetvis att spela roll för hur lärare förhåller sig i både undervisning och forskning.
Och om handlingsplaner, kompetensutvecklingsinsatser, arbetsgrupper och utredningar utformas så att de tjänar som vapen i händerna på den akademiska frihetens fiender, är slaget strax förlorat. Hur det blir med Malmö universitet avgörs i nästa drag. Vilken sida står rektor på?
LÄS MER: Värdegrunder skapar inte fri forskning
LÄS MER: Det behövs ingen värdegrund för att kuva forskningen
