Det behövs ingen värdegrund för att kuva forskningen

Att regeringen på sistone börjat tala sig varm om ”akademisk frihet” ska knappast tolkas som att den vill ändra på något. Tvärtom. Den vill bevara en ur maktens perspektiv i allt väsentligt ofarlig och tandlös akademi.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Ska rätten för forskare att fritt välja frågeställningar och metod villkoras av hänsyn till rådande värdegrund? Nej, säger professorerna Lars Hultman och Christina Moberg, bägge ledamöter i Kungliga vetenskapsakademin, i en artikel på DN Debatt (2/3) och anklagar regeringen för att vilja lagstifta i den riktningen.

Läser man forskningspropositionen, som Hultman och Moberg hänvisar till, är det tveksamt om de har fog för sin farhåga. Propositionen föreslår inte någon skrivning i lagtexten om att den akademiska friheten ska villkoras med hänvisning till värdegrund.

Resonemanget, i själva propositionen inte lagförslaget, är att ”Det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen ska dock alltid utövas inom de rättsliga ramar som finns och utifrån den värdegrund som gäller” (sid 192, Prop. 2020/21:60). Den värdegrund som här explicit åsyftas är dels vanlig forskningsetik, dels den redan befintliga statliga värdegrunden för statsanställda. Den senare bygger på sex tämligen självklara (om därför också rätt intetsägande) principer om demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service.

ANNONS

Det som sägs i propositionen är med andra ord inget nytt. Ändå finns det en viktig principdiskussion att föra här. Hultman och Moberg har rätt i forskning inte bör villkoras av föreställningar om vilka goda värden forskningen kan tänkas främja, utöver att ge oss kunskaper och insikter. Forskning och högre utbildning ska vara sanningssökande och gärna lyfta fram obekväma perspektiv. Det handlar om att skola människor i kritiskt och självkritiskt tänkande.

Det blir därför lite bakvänt när Hultman och Moberg varnar för att en skrivning om värdegrund kan vara farlig i orätta händer, det vill säga om vi skulle få ett annat politiskt styre. Krav på att forskare ska ta ideologiska hänsyn är förstås förkastliga oavsett vem som styr. Riskerna att sådana hänsyn tas är faktiskt extra stora när de styrande anses stå för goda värderingar och har sympatisörer i forskarkåren, det vill säga under de omständigheter som råder idag.

Det här potentiella problemet gäller inte enbart men främst inom humaniora och samhällsvetenskap. Det ska inte överdrivas för svensk del. Vi är långt ifrån en amerikansk situation där akademiker som inte delar politiskt korrekta paradigm i dag riskerar att få sparken. Däremot har det förekommit enskilda fall i Sverige där framförallt studentaktivister lyckats stoppa undervisning.

ANNONS

Om det finns ett politiskt uttalat hot mot den akademiska friheten så kommer det snarare underifrån än ovanifrån. Men det största hotet är snarare outtalat. Prioriteringarna hos forskningsfonder och styrsystem som gör det svårt att driva utomvetenskapligt relevant forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Pengarna går som regel till studier som anses hålla internationell nivå, i praktiken teoretisk inriktad forskning utan större relevans för svenska förhållanden. Eller så rör det sig om beställningsforskning från myndigheterna som till sin natur sällan utmanar rådande ordning. Den kritiska och samtidigt samhällsrelevanta forskning som trots allt bedrivs är inte särskilt omfattande och rör sig ofta inom det ”politiskt korrektas” ramar. Det sistnämnda har bidragit till nidbilden att det mest är sådan forskning som bedrivs. Men grundproblemet är snarare den generella avsaknaden av samhällsrelevant forskning från olika perspektiv.

Att regeringen på sistone börjat tala sig varm om ”akademisk frihet” ska knappast tolkas som att den vill ändra på något av dessa förhållanden. Tvärtom. Den vill bevara en ur maktens perspektiv i allt väsentligt ofarlig och tandlös akademi.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS