Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
I dag är det enklare än någonsin att shoppa på nätet. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Karin Pihl: Klarna får en generation att leka kung för en dag

Konsumtionslånen ökar lavinartat. Det måste bli svårare att tjäna pengar på att skuldsätta folk.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Konsumtionslånen – alltså lån som går till en semester, en ny stereo eller kläder – växer dramatiskt, enligt en ny rapport från Finansinspektionen (FI). Ökningen är särskilt stor bland unga mellan 25–35 år. Små kortkrediter, på belopp under 10 000 kronor, har sammantaget stigit från fyra miljarder kronor 2008 till nästan 50 miljarder 2019. En femtedel av dessa låntagare får betalningspåminnelser.

Motorn till den ökande skuldsättningen är e-handeln. En inte alltför vild gissning är att ju enklare det är att betala, desto fler hamnar i skuldfällan.

Många e-handlare samarbetar i dag med ett kreditföretag som Klarna eller Qliro. Affärsidén går ut på att ta över kredit- och bedrägeririsker från onlinebutiken. Den som inte betalar sin faktura blir därför skyldig Klarna pengar i stället för det företag man handlat ifrån.

Detta tjänar Klarna stora summor på. Företagsgrundaren Niklas Adelberth sa på en konferens 2014 att ”den bästa kunden är den som inte betalar direkt”, och tillade sedan att Klarna också driver in skulder via ett eget inkassobolag, ”men vi gör det under ett annat varumärke, som kallas Segoria, för att inte förstöra vårt eget varumärke” (SvD 7/4 2014).

Smidiga betaltjänster passar konsumenter med ordning på sin ekonomi. Men för den som ofta har problem med räkningar kan enkel onlineshopping innebära en privatekonomisk katastrof. Det som händer när man köper något på avbetalning, eller inte betalar en faktura i tid, är att man i praktiken tecknar ett lån med skyhög ränta. Enligt FI står den här typen av utgifter för mer än hälften av hushållens totala lånebetalningar, trots att smålånen ”bara” utgör en femtedel av den totala belåningen.

Att det är de unga, som av naturliga skäl har en svagare ställning på arbetsmarknaden, som drar på sig stora skulder är särskilt oroande. Det här måste stoppas. Finansinspektionen tänker genomföra närmare granskningar av företag med en stor andel kunder som går till inkasso. FI menar också att det kan vara aktuellt att ta bort undantaget för kreditprövningar för fakturaköp.

Självklart måste kreditprövningarna öka. Det borde vara omöjligt att betala på faktura för den som har obetalda påminnelseavgifter. Det borde också vara förbjudet att aktivt uppmuntra kunderna att hellre betala på faktura i stället för direkt vid köp, som Klarna gör.

Dessutom borde Kronofogden ta mer betalt för sina tjänster för stora företag. I dag kostar det 300 kronor att ansöka, och ytterligare 600 kronor för att driva in skulden. Skattebetalarna subventionerar i praktiken Klarnas affärsmodell.

Kreditföretagen bidrar till personliga tragedier när de gör det alltför lätt att hamna i skuldfällan. Men det får även andra negativa effekter. Den som måste betala några hundralappar varje månad till Klarna kommer tvingas nedprioritera annan konsumtion, som besök på den lokala restaurangen. Ingen, förutom kreditföretagen, vinner på det.