Ingen skoldebatt har varit så brännande de senaste åren som den om de aktiebolagsdrivna friskolorna. Fler och fler inser problemen som följer när stora vinstdrivande koncerner tar allt större plats på skolmarknaden.
Men det finns en skolform som gått under radarn: De internationella skolorna, som följer utländska läroplaner. Syftet är att det ska finnas utbildning till barn vars familjer vistas i Sverige en kort tid.
Dessa skolor måste inte följa de vanliga svenska reglerna. Förutom att de internationella skolorna inte måste följa svensk läroplan sker inte samma myndighetsprövning av skolans ägare och ledning. Innan en ”vanlig” friskola kan starta görs kontroller för att säkerställa att ingen styrelsemedlem är dömd för brott eller har skulder. Men det görs inte för internationella skolor.
Trots att de får skolpeng har de också rätt att ta ut avgifter, pengar som kan gå till exempelvis rekrytering av lärare från utlandet.
LÄS MER: Kommunen måste kunna stoppa extremister i skolan
Självklart ska franska diplomatbarn kunna gå i en fransk skola i Sverige. Men mycket tyder på att de internationella skolorna kan bli ett oreglerat katastrofområde. Systemet ger nämligen inte bara en möjlighet för franska eller brittiska staten att bedriva utbildning. I praktiken kan vem som helst göra det. Och nu ser så kallade skolentreprenörer möjligheten att bedriva friskolor i internationell form, men med en stor andel svenska elever.
Ansökningarna till att starta internationella skolor har mer än fördubblades i fjol jämfört med året innan (Skolvärlden 6/5 2021). Ett företag som är på frammarsch är Steam education holding AB, som fått tillstånd att starta flera skolor i Göteborgsområdet. Företaget driver redan en skola i Uppsala, British international school, som fått skarp kritik. I en artikelserie Aftonbladet (19/5) vittnar besvikna föräldrar om hur det saknades skolböcker, att inga betyg delades ut och att lärare kom och gick på löpande band. Föräldrarna försöker kräva tillbaka avgifterna, som ligger på 130 000 kronor per läsår.
Trots de uppenbara problemen fortsätter etableringen. Företaget planerar att öppna en skola i Härryda till hösten och uppmanar elever från hela Göteborgsområdet att söka. Detta trots att kommunens tjänstemän konstaterat att det inte finns något behov av en internationell skola i kommunen, något Marcus Larsson från tankesmedjan Balans uppmärksammat på Twitter (19/5). Men politikerna kör på ändå. Enligt det borgerliga styret kommer skolans etablering leda till mer valfrihet för eleverna.
Politikerna i Härryda är fast i en värld där ”valfrihet” trumfar allt annat. Det är nog illa när det rör sig om vanliga friskolekoncerner. Gällande internationella skolor är det värre än så eftersom det saknas kontroller. Och Steam education holding AB lär inte vara det enda företaget framöver som ser chansen att tjäna en rejäl hacka.
En inte allt för vild gissning är att internationella skolor kan bli nästa populära driftsform för kriminella och extremister som vill bedriva skola. Utan kontroller kan det bli enkelt att använda skolan och dess avgifter som ett sätt att tvätta pengar. Rätten att ta ut avgifter kan användas som ett sätt att skicka pengar till utlandet.
Systemet måste stramas åt innan vi får se rapporter om internationella skolor med kopplingar till extremistgrupper.
Det finns ett enkelt sätt att lösa problemet. Den som vill starta en skola med brittisk läroplan borde givetvis behöva ett godkännande från det brittiska utbildningsdepartementet. På så vis kan diplomatbarnen gå i sina skolor samtidigt som möjligheten för skumma typer att hitta ännu ett sätt att utnyttja svensk välfärd stryps.
LÄS MER: Borgerligheten kan bättre än att försvara marknadsskolan
LÄS MER: Dags att reparera friskolereformen
