Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Förtroendet för rättsstaten är en grundpelare i vår demokrati. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hög tid att avskaffa nämndemännen

Nämndemannasystemet har spelat ut sin roll i det svenska rättsväsendet och bör därför skyndsamt avskaffas.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Den svenska nämndemannainstitutionen har anor från 1200-talet. I dagens moderna tappning är nämndemännen jämlika de lagfarna domarna och förekommer i tingsrätter, hovrätter, förvaltningsrätter och kammarrätter. I tingsrätt är huvudregeln en juristdomare och tre nämndemän i brottmål.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För att vara behörig som nämndeman måste man vara myndig, svensk medborgare och folkbokförd i den aktuella domstolens domkrets. Därtill bör man enligt Sveriges domstolars hemsida ha ”gott omdöme och vara självständig. Eftersom en nämndeman ska ta ställning till om den som åtalas gjort sig skyldig till brott är det viktigt att du är en god förebild i fråga om allmän laglydnad.” En nämndeman är vidare inte anställd av den aktuella domstolen utan vald i kommun- och landstingsfullmäktige efter nominering av de politiska partierna.

Nämndemännen är med andra ord politiskt tillsatta vilket riskerar att bli djupt problematiskt för trovärdigheten. Det finns en rad exempel på när just trovärdighet prövats, i ett flertal fall ifråga om nämndemän med SD-partibeteckning. Men problemet är knappast unikt för ett visst parti. Det finns också exempel från andra partier, exempelvis gav flera centerpartistiska nämndemän i Solna uttryck för fundamentalistiska uppfattningar som inte heller hör hemma i en opartisk rättssal.

Men nu senast rör frågan den uppmärksammade rättegången mot aktivisten Elin Ersson som stått åtalad för brott mot luftfartslagen vid Göteborgs tingsrätt. Ersson försökte i fjol hindra ett flygplan från att lyfta i syfte att förhindra en utvisning av en man. För detta dömdes hon nyligen till dagsböter.

Gott så. Problemet är bara att en av nämndemännen, en politiker från just Sverigedemokraterna, innan rättegången publicerat ett inlägg i sociala medier där han kallat Ersson för "brottsling". Att innan rättegång ta ställning till någons skuld för att sedan också döma i målet hör knappast till god sed i dessa sammanhang. Det inträffade kan på grund av jäv leda till att rättegången kommer att behöva tas om. Under måndagen kom också besked om att den aktuelle nämndemannen kan komma att entledigas på grund av sitt agerande.

Av domen i målet framgår att SD-nämndemannen ställt sig skiljaktig och velat döma Ersson till fängelse. Utan att ta ställning i själva sakfrågan bör man, i likhet med SvD:s juridiske kommentator tillika professor i civilrätt Mårten Schultz, notera att SD tidigare (riksdagsdebatt 2/3-2011) uttryckt att partiets nämndemän ska företräda partiet även i domstolen. En hållning som i sig är oförenlig med nämndemannauppdraget.

Den pågående politiseringen av domstolen är förödande. Blotta misstanken om att det förekommer politiska ställningstaganden är illavarslande. Enskilda människors rättssäkerhet och det allmänna förtroendet för rättsväsendet är en grundpelare i vår demokrati. Vill man påverka lagarna får man bli lagstiftande politiker, i den rättskipande delen ska inga politiska hänsyn tas. Därför är det hög tid att avskaffa nämndemannasystemet som sådant och överlåta rättskipningen åt enbart lagfarna domare i samtliga instanser.