Kinesiska staten är numera via bolaget CGN China den enskilt största ägaren av vindkraft i Sverige. Omkring 15 miljarder kronor har investerats i Norrland. Man förfogar över hundratals vindkraftverk, fördelade över några av de största vindkraftsanläggningarna både i Sverige och i Europa. Störst är Markbygden Ett med sina 179 vindkraftverk, följt av Kråktorpet Vind, Lehtirova Vind, Åmot-Lingbo Vind och Högkölen Windfarm.
Hur gick det till när kinesiska staten blev en samhällsmedborgare i Norrlands inland, och hur god granne är man egentligen?
Några mil öster om Gällivare finns Lehtirova Vindkraft AB, en anläggning med 41 vindkraftsverk om 184 meter vardera som togs i bruk 2018 och ägs av kinesiska CGN China och Hermes, som tillhör tyska staten.
Svenska OX2 projekterade anläggningen och kunde få in såväl en ägare som en köpare av elen. Aquila Capital upphandlar affären och på andra sidan förhandlingsbordet dyker sedan kinesiska staten upp via CGN.
Redan 2016 stod det också klart att amerikanska Google skulle ingå ett tioårigt Power Purchase Agreement (PPA) om att köpa elektriciteten från anläggningen. Googles chef för global infrastruktur stoltserar i Norrbottens-Kuriren 2016 med att man är ”ett av världens största företag när det gäller att köpa förnybar el”.
Under utvecklingen av anläggningen åren 2010-2018 sker överläggningar med intressenter i lokalsamhället. Naturskyddsföreningen överklagar etableringen och menar att rödlistade växter hotas och att regler om att verken måste stå minst en kilometer från naturreservat har ignorerats.
Två samebyar är minst sagt skeptiska och en företrädare säger till Sveriges Radio 2014 att ”till slut vet vi inte var vi ska ta vägen”. Samerna känner sig överkörda alltmedan kommunernas företrädare hänvisar till projektörernas ansvar. I en studie från Stockholm Environment Institute 2022 visas att samebyar ofta hamnar i avtal med vindkraftsföretag där det finns klausuler om sekretess. Något tillspetsat kan man säga att samerna betalas för att hålla tyst.
När så kinesiska staten tar över 2018 bygger man ett finansiellt korthus bestående av 100 000 kronor i eget kapital och två miljarder i lån från sitt eget moderbolag, allt via ett bolag i Tyskland vid namn German Albatros IV GmbH & Co KG, med säte i Düsseldorf. Resultaten under åren 2019-2022 är sedan en finansiell härdsmälta av klassiskt snitt, med förluster i intervallet 30-80 miljoner per år på en genomsnittlig omsättning runt 130 miljoner kronor.
Aktieägartillskotten avlöser varandra och man kan fråga sig varifrån dessa pengar egentligen kommer. Samtidigt betalar Lehtirova Vind en saftig ränta till sig själv om cirka fem procent vilket innebär att pengar skickas ut ur bolaget bakvägen.
I början av 2023 slår facket larm då det saknas både lunchrum och toaletter för dem som arbetar vid Lehtirova. De anställda tvingas äta i bilen och uträtta sina behov utomhus enligt Norrländska Socialdemokraten. Claes Danell säger till tidningen att ”det gröna folkhemmet inte får bli ett fuskbygge”.
Göran Persson formulerade idén om ett grönt folkhem på Socialdemokraternas partikongress 1996. 28 år senare är det svårt att inte förundras över hur denna idé gett upphov till en ny vers av internationalen i de norrländska skogarna.
Det gröna folkhemmet projekteras i dag av börsnoterade företag som tystar samebyar och ignorerar intrång i närmiljön, för att sedan sälja en vindkraftsanläggning som så småningom hamnar hos kinesiska staten, som i sin tur gör bolaget konkursmässigt genom att ingå vanvettiga avtal med amerikanska Google - som i gengäld kan stoltsera med sin gröna image världen över. Samtidigt tömmer kinesiska staten bolaget via överräntor till sig själv och ignorerar arbetarnas rättigheter.
