Kråktorpet Wind Farm AB är belägen i Sundsvalls Kommun i Västernorrland. Anläggningen består av 43 vindkraftverk som totalt levererar 163 MW eller 570 GWh per år.
Ägandet av Kråktorpet påminner lite om en rysk docka, med lager efter lager av holdingbolag blir man till slut alldeles snurrig. Bolaget ägs av ett holdingbolag vid namn Kråktorpet Wind Farm Holding AB, som i sin tur ägs av ett holdingbolag vid namn Kråktorpet Wind Farm Top Holding AB, som i sin tur ägs av CGNEE Sweden Holding AB, som i sin tur ägs av CGNEE SAS, ett bolag med säte i Paris. Detta bolag ägs i sin tur av China General Nuclear (CGN) Power Corporation och har sitt säte i Shenzen i Kina. CGN är sedan flera år tillbaka svartlistat bland annat av USA.
Den som tappar bort sig själv i denna snårskog av dotterbolag och koncernbolag är förmodligen inte ensam. Varför skapar CGN China så många lager av dotterbolag och moderbolag? Gissningsvis för att minska insynen och möjliggöra olika kreativa sätt att flytta runt pengar via internräntor och internfakturering.
Precis som Markbygden Ett (se del 1 i denna serie) har man haft otur under 2022 med sina Power Purchase Agreements (PPA). Resultatet för 2022 är så dåligt att man börjar undra om bolaget slagit svenskt rekord i förlustmarginal. Med en omsättning på 51 miljoner kronor (5,1 miljoner euro) gör man en förlust efter finansiella poster på 114 miljoner kronor (11,4 miljoner euro), vilket innebär en förlustmarginal på hisnande 223 procent. Under året har man fått göra ett kapitaltillskott på 11,7 miljoner kronor samt tagit nya kreditlinor på 16,5 miljoner kronor på sin bankfacilitet i anspråk.
2022 har också enligt bolagets årsredovisning bjudit på lite överraskningar. Man tecknade ett förlikningsavtal med Vestas för förlorad produktion och reparationsarbeten kopplade till skador på bladen som en följd av blixtnedslag.
Precis som med Markbygden Ett är dock PPA-problemen under 2022 bara toppen av ett isberg, eller kanske snarare skuldberg. De finansiella problem är kroniska, efter ett svagt negativt resultat 2019 är åren 2020 och 2021 monumentala härdsmältor. År 2020 omsätter man 109 miljoner kronor och gör en förlust efter finansiella poster på 51 miljoner kronor. År 2021 uppgår omsättningen till 102 miljoner medan förlusten efter finansiella poster summerar till 59 miljoner kronor.
I likhet med Markbygden Ett har Kråktorpet Vind startats med minimalt eget aktiekapital på 50 000 kronor, vilket betyder att bolaget blir praktiskt taget konkursmässigt efter bara ett år av förluster i denna storleksordning. Med lån på totalt 1,4 miljarder kronor räcker det med en smärre räntehöjning för att bolaget skall försättas i konkurs. Under flera år är räntan till moderbolaget omkring fem procent. Självfallet behöver även ett moderbolag betalt för att låna ut pengar, men en femprocentig ränta framstår som ett sätt att plocka ut pengar ur bolaget.
Den som bygger en verksamhet med lån som är 28 000 gånger högre än den egna aktiekapitalet (!) borde knappast bli förvånad om företaget sedan kommer på obestånd. Vid en genomgång av årsredovisningar för svenska vindkraftsanläggningar framstår detta emellertid som en regel snarare än ett undantag. Varje år kan moderbolaget välja huruvida man vill försätta bolaget i rekonstruktion, konkurs eller skjuta till nya pengar från utlandet.
Kråktorpets finansiella kråkslott aktualiserar även frågor beträffande vad som sker vid en eventuell konkurs. Vem bekostar sanering av marken efter att en vindkraftsanläggning försatts i konkurs? Går det att utkräva något ansvar från kinesiska staten gällande de kostnader man åsamkat svensk natur?
Den som vill göra ett tappert försök får med hjälp av jurister bege sig in i den ryska dockan av labyrintliknande strukturer av holdingbolag, koncernbolag och ännu fler holdingbolag. När de ansvariga sedan befinner sig långt utanför Sveriges gränser lär det bli en grannlaga utmaning att åstadkomma någon sorts ansvarsutkrävande.
Gröna bubblor
Första delen av Christian Sandströms granskning av miljonrullningen till tveksamma investeringar i grön teknik kan du läsa här.
