PJ Anders Linder: Varje förslösad skattekrona är en stöld av folket

Poddande myndigheter, badhus i miljardklassen och svindyra logotyper. Det finns många kandidater när årets värsta slöseri med gemensamma medel ska koras.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Snart är det jul med sedvanligt kalasande. Och skulle man känna sig alltför däst fram i mellandagarna finns en utmärkt möjlighet att få fart på livsandarna genom att gå igenom nomineringarna till ”Årets värsta slöseri 2023” och välja en favorit. Det är Skattebetalarnas slöseriombudsman, SlösO, som har listat tio olika exempel.

Man kan tänka på olika sätt om vad som är det ”värsta”. Ska man skjuta in sig på största möjliga belopp eller snarare på något projekt som kanske inte är lika dyrt men ter sig särskilt extravagant eller bisarrt? Det valet är resandes ensak och bägge möjligheterna finns.

ANNONS

Några smakprov:

Poddande myndigheter. Jag har svårt att se att det som kärnverksamhet för våra myndigheter att ägna sig åt varumärkesbygge genom poddproduktion, men på flera håll är åsikten uppenbarligen en annan.

Nämnden för hemslöjdsfrågor gör poddar för 25 000 kronor per avsnitt. Innovationsmyndigheten Vinnova tar i litet mer: 30 000 kronor. Men båda bleknar i jämförelse med Kriminalvården, som lagt 129 000 kronor styck på fem program och dessutom tre miljoner på att marknadsföra dem. ”En investering”, enligt projektledaren. Kanske det. Men i vad?

Badhuset i Kiruna. Först beräknades kostnaden till 360 miljoner. Så kom entreprenören med ett bud på 550 miljoner, men det ansågs för dyrt så man bestämde sig för att köra på löpande räkning i stället. Nu är kostnaden uppe i dryga miljarden. Olyckligt nog hade inte kommunen de pengarna så man har fått låna upp några hundra miljoner och behöver ta fler lån för att klara skolan. Den nya relaxavdelningen lär komma väl till pass när de ansvariga ska varva ned.

Haparandas nya svarta splash-logotyp och ett uteblivet sjukhus för 370 miljoner är ännu ett par kandidater. Är man mer inriktad på de riktigt stora summorna kan man lägga sin röst på kommunal ineffektivitet eller det statliga företagsstödet. De är litet mer svårgripbara till sin natur men handlar i gengäld om tiotals miljarder vardera.

ANNONS

Skattebetalarna har kämpat länge med att uppmärksamma vårdslös pengarullning i stat och kommun. Redan 2014 kom dåvarande SlösO Martin Borgs ut med boken 365 sätt att slösa med dina skattepengar och dessa sätt har uppenbarligen inte blivit färre med åren. Mot denna bakgrund skulle man kunna fråga sig vad nytta SlösO:s kampanjer egentligen gör, men jag tycker tvärtom att man ska känna tacksamhet över att det åtminstone finns någon som uthålligt påminner om vikten av hushållning.

Man får ständigt höra krav på ”mer resurser” från allsköns intressen och löften om satsningar från politiska styren. Frågorna om vad f-n vi får för pengarna ägnas inte alls samma intresse. Men resurserna är inte outtömliga utan ska användas till vettiga saker på vettiga sätt. På den punkten borde skattesänkare till höger och offentlig sektor-vurmare till vänster lätt kunna enas.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS