Den klassiska satirserien “Javisst herr minister” illustrerade syrligt politikers intresse av sekretess. När ministerns sekreterare slugt beklagade att dokument försvunnit i “översvämningen 1967” frågar ministern om 1967 var ett speciellt tufft år, varpå sekreteraren svarar “Nej, det var underbart – vi blev av med mängder av besvärande dokument det året!”
Skrattet fastnar dock i halsen när den svenska regeringen nu vill inskränka offentlighetsprincipen för att skydda strategiska gröna satsningar från granskning. Proposition 2024/25:199, med rubriken “Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt” överlämnades till riksdagen under sommaren, och har nästan inte uppmärksammats alls i media. Detta trots att propositionen föreslår långtgående inskränkningar av offentlighetsprincipen, bland annat genom krav på att sekretessbelägga statsstödda gröna omställningsprojekt i upp till 20 år.
Hade dessa regler gällt för ett år sedan hade missförhållandena i den nu havererade batterijätten Northvolt inte kunnat avslöjas – och ännu fler miljarder hade riskerat att pumpas in i det gröna slukhålet.
EU-kommissionen beskriver dock detta som en möjlighet för gröna företag att “låsa upp unika förmåner” och beskriver de nya sekretessreglerna som “ett unikt tillfälle” att påskynda gröna investeringar – och det är för detta ändamål som regeringen nu ämnar begränsa den svenska offentlighetsprincipen.
Den formella anledningen till detta är att Sverige ska anpassas till EU:s sekretessregler. Detta underkänns dock av flera bedömare, bland annat den namnkunnige juristen Krister Thelin som menar att EU-förordningen saknar den juridiska omfattning som regeringen hävdar – och att förslaget därför bör dras tillbaka.
Även yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är starkt kritisk, och menar att propositionen riskerar att försvåra granskning av gröna satsningar: ”Det finns redan bestämmelser för affärssekretess, jag ser inte vad detta bidrar till.” Han menar även att juridiska gråzoner av denna typ riskerar att göra byråkrater mer benägna att bevilja sekretess på offentlighetsprincipens bekostnad.
Offentlighetsprincipen är inte heller någon byråkratisk detalj, utan ett fundament i den svenska demokratin. Den infördes 1766 av Anders Chydenius och gjorde Sverige världskänt för sin transparenta förvaltning. Det är denna princip som möjliggör ansvarsutkrävande, avslöjar missbruk och skyddar medborgaren mot maktens godtycke.
Istället för att kringskära offentlighetsprincipen borde Sverige agera som ett transparent föredöme för EU – i synnerhet rörande de företag som förlitar sig på skattefinansiering och offentliga kreditgarantier.
Att stoppa inskränkningen av offentlighetsprincipen brådskar dock. Ärendet hade sin första beredning i konstitutionsutskottet den 2 oktober, det bereds vidare den 14 oktober med slutjustering 16 oktober.
För Sveriges offentlighetsprincip skull får vi därför hoppas att tillräckligt många vägrar säga “javisst fru minister” till just detta olyckliga förslag.
