I början av juni presenterade den internationella samverkansorganisationen OECD en omfattande ekonomisk landrapport över tillståndet i Sverige.
OECD ger i flera delar en positiv bild av vårt land. Men organisationens ekonomer konstaterar också att Sverige har präglats av två år av ekonomisk stagnation. OECD lyfter även fram flera strukturella utmaningar för Sverige, inte minst inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.
OECD konstaterar att vuxnas kompetens i Sverige generellt är hög och att få svenskar har svaga kunskaper och färdigheter. Men organisationen är bekymrad över att för få unga läser en yrkesutbildning på gymnasiet och att kvaliteten på högre utbildning har urholkats.
OECD är särskilt bekymrad över att utrikes födda med svaga färdigheter har svårt att få jobb. Organisationen kommer med flera rekommendationer som bör beaktas, exempelvis att
Svenska för invandrare (SFI) behöver förbättras.
Mer behöver göras för att locka fler unga att läsa yrkesprogram.
Den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver repareras med fokus på utbildning för de arbetslösa.
I sin rapport presenterar OECD också några viktiga nya analyser kring sambandet mellan utrikesföddas kunskaper och färdigheter och utrikesföddas sysselsättning och lön.
OECD konstaterar att utrikes födda generellt har betydligt sämre läs- och skrivkunnighet än de som är födda i Sverige. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda är större i Sverige än i de flesta andra OECD-länder, vilket jag har skrivit om här tidigare i GP.
Storleken på skillnaden varierar dock avsevärt mellan olika bakgrunder, där de som är födda utanför Europa och Nordamerika presterar mycket sämre än andra invandrargrupper. I genomsnitt befinner sig denna grupp en och en halv funktionell läs- och skrivkunnighet under den infödda befolkningen i Sverige (i ett system där OECD har sex steg i läs- och skrivkunnighet där nivå noll är analfabet och fem är avancerad skribent).
Invandrare från länder utanför Nordamerika och Europa har lägre sysselsättning än personer födda i Sverige, men dessa skillnader är inte statistiskt signifikanta när OECD kontrollerar för läs- och skrivkunnighet och andra bakgrundsvariabler.
Det finns också stora löneskillnader mellan utrikes födda och inrikes födda. I genomsnitt tjänar invandrare som kommer från länder utanför Europa eller Nordamerika 17 procent mindre än personer födda i Sverige. Men även löneskillnaden visar sig vara obetydligt när OECD kontrollerar för denna grupps läs- och skrivkunnighet.
OECDs analys ger hopp. Analysen visar att utrikes födda i genomsnitt har löner och sysselsättning på nivåer som motsvarar vad inrikes födda har när man jämför med jämförbara grupper. Någon omfattande generell strukturell diskriminering är svår att identifiera i Sverige. Här spelar sannolikt kollektivavtalen en viktig roll för att säkra rimliga löner även för den som är mer ny på svensk arbetsmarknad.
OECD analys visar att det finns stora fördelar av att fokusera på insatser som ökar invandrares läs och skrivfärdigheter. Med bättre generella kunskaper ökar möjligheterna till jobb och egen försörjning.
