Tyskland betraktas som ingenjörernas land. ”Made in Germany” har en klang av pålitlig kvalitet.
Frågan är dock om ryktet håller för granskning. Pinsamheterna har börjat hopa sig under 2000-talet.
Ännu 1992 blev världen imponerad när hela flygplatsen i München flyttades över en enda natt och utan att flygtrafiken behövde avbrytas. De personer som hade planerat och genomfört flytten blev internationellt efterfrågade logistikexperter.
På 2000-talet har stora tyska byggprojekt i regel både blivit mycket försenade och mycket dyrare än planerat.
Konserthallen i staden Hamburg, Elbphilharmonie, påbörjades 2007 och skulle färdigställas 2010 till en förväntad kostnad på 241 miljoner euro. När bygget var klart 2016, hade det kostat 866 miljoner euro.
2016 började det tyska järnvägsbolaget Deutsche Bahn ett projekt vid staden Rastatt. En järnvägstunnel skulle byggas längs den viktiga sträckan utmed floden Rhen. Projektet skulle pågå medan trafiken fortsatte rulla. I augusti 2017 sänkte sig oförväntat de nuvarande järnvägsspåren ovanför byggarbetsplatsen med en halv meter. Trafiken på banan fick ställas in under hela sju veckor, med betydande störningar i gods- och passagerarflödena mellan Medelhavet och Nordsjön till följd.
Flygplatsen för Berlin började byggas 2006 och skulle bli färdig år 2011. Den öppnades först 2020. Kostnaderna hade stigit från förväntade 2 miljarder till 7,3 miljarder euro.
Det senaste havererade projektet är järnvägsprojektet ”Stuttgart 21”. Projektet ska lägga om järnvägstrafiken i sydvästra Tyskland, och omfattar en ny järnvägsstation för staden Stuttgart. Denna är hittills en säckbangård, liksom är fallet i Göteborg: tågen måste ändra färdriktning för att komma ut. Nu ska den bli en genomgångsstation. Projektet började 2010, med ett förväntat slut 2019. Kostnaderna skulle belöpa på 4,5 miljarder euro. Nu ligger de på 11,3 miljarder euro. I dagarna meddelade Deutsche Bahn att stationen inte kommer att kunna tas i drift nästa år heller, och att det inte är klart när bygget är färdigt.
Bakom problemen står inte bara otydlig ledning för byggnationerna, oväntade komplikationer och överoptimistiska planer, utan också regleringar avseende tekniska standarder och brandskydd som ändrats under resans gång samt stora möjligheter för enskilda att genom domstolsprocesser fördröja byggena. Tekniska problem paras alltså med rättslig reglering som förhindrar snabba och effektiva projekt.
På detta sätt kan misslyckandena stå som tecken för de stora problem som politiken i Tyskland har att hantera. Landets tidigare ordentlighetskultur har kraftigt försvagats. Regleringen förhindrar i enskildas intresse att kollektiva projekt kan genomföras pålitligt.
Det är oklart hur någon ska kunna skära igenom denna tjocka och hårt åtdragna knut. Många tyskar förväntar sig reformer, som dock helst inte ska drabba dem själva. Det förändrade internationella säkerhetsläget tar politikens uppmärksamhet i anspråk och kostar pengar.
Det ser inte ljust ut för ingenjörslandet Tyskland.
