Rudolf Antoni: Bättre företagsklimat skulle ge fler kvinnliga företagare

Sverige har högst andel kvinnor bland anställda chefer i hela EU samtidigt som vi ligger i botten när det kommer till kvinnligt företagande.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Jag träffar företagare nästan varje dag. Allt från globala industribolag till små familjeföretag där kaffet kokar i hörnet och besluten tas vid köksbordet. Det finns en sak som slår mig gång på gång: hur många fantastiska idéer som föds i Sverige och vilket driv det finns att genomföra dessa. Samtidigt undrar jag hur många företag vi går miste om, bara för att de har sitt ursprung i en kvinnas idé.

Det är egentligen en märklig paradox. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi krossar glastak, toppar jämställdhetsindex och har hög sysselsättning bland kvinnor. Ändå ligger vi nästan i botten i EU när det gäller kvinnors företagande. Bara vart fjärde företag i Sverige drivs av en kvinna. Endast fyra EU-länder har större skillnad i företagandet mellan män och kvinnor.

ANNONS

Det är inte bara en jämställdhetsfråga. Det är en tillväxtfråga. Vi lämnar kvinnors entreprenörskraft liggande på bordet. Varje gång en bra affärsidé inte förverkligas går Sverige miste om innovationer, jobb och utveckling. Studier visar att kvinnor i lika hög grad som män ser affärsmöjligheter. Skillnaden uppstår i steget mellan idé och företag. Forskningen pekar på något så enkelt och samtidigt så komplext som självupplevd förmåga och rädsla att misslyckas.

Vad skulle du själv säga till en vän eller dotter som funderar på att starta företag? Kör på? Det är enkelt att hävda, men faktum är att den som gör sin hemläxa snabbt inser att företagande är en djungel av myndighetskontakter och krångliga regelverk. Att anställa är dyrt och riskabelt. Därtill är konsekvenserna om du misslyckas och går i konkurs hårdare i Sverige än i många andra länder.

Kvinnor är gärna chefer. Faktum är att vi nu är uppe i 45 procent vilket är högst andel i EU. Men det är skillnad på att vara chef i anställning och att vara entreprenör. Viljan att starta företag formas av spelregler, trygghetssystem och möjligheten att misslyckas utan att livet går i kras. I Sverige är systemen i stor utsträckning byggda för den som är anställd, inte för den som driver företag. Villkor vid sjukdom eller föräldraledighet är mer oförutsägbara för företagare. Det är rationellt att söka trygghet i en anställning.

ANNONS

Samtidigt finns det ljuspunkter. Bland gymnasieelever som driver UF-företag är entreprenörskapet helt jämställt. Forskningen visar dessutom att de som drivit UF-företag är mer benägna att starta företag senare i livet. Ung Företagsamhet gör att fler vågar ta steget och effekten är större bland kvinnor än bland män. Med andra ord finns det kraft i att sänka tröskeln och visa möjligheterna. Kanske borde vi börja där. Göra entreprenörskap till en självklar del av alla utbildningar.

Att möjliggöra för fler kvinnor att starta och driva företag är en av de mest underskattade och bortglömda tillväxtreformerna Sverige har framför sig. Bästa sättet att göra det är att se över villkoren för företagande oavsett kön. Det finns tiotusentals entreprenörer där ute som ännu inte vet att de är just entreprenörer. Jag vill se fler av dem göra verklighet av sin idé.

ANNONS