Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kajsa Dovstad: Forskning om ekologisk sorg räddar inte klimatet

Myndigheten Formas ger miljoner till forskning om klimataktivister och "ekologisk sorg". Näringsminister Ebba Busch borde lägga ner den.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

På Drottninggatan i centrala Stockholm ligger Formas. Det är en ganska okänd myndighet, men med stor makt över svensk forskning. Varje år betalar Formas ut hela 1,8 miljarder kronor i anslag till olika projekt.

På sin hemsida poängterar Formas att myndigheten arbetar “kontinuerligt med att motverka... partiskhet baserad på en sökandes kön, ålder eller andra hierarkiska strukturer”. Men på en viktig punkt brister det opartiska förhållningssättet. En stor andel av den forskning som beviljas pengar har nämligen en ideologisk slagsida åt vänster.

År 2019 skrev fyra forskare i den vänsterlutande tidskriften ETC att det krävs en “mycket djupgående omställning” för att rädda klimatet och den biologiska mångfalden. Nu knappt fyra år senare har de tillsammans tilldelats över 40 miljoner kronor från Formas. I oktober fick en av dem, Torsten Krause vid Lunds universitet, pengar för forskning om klimataktivister.

Det kan närmast betraktas som åsiktskorruption. Hur ska en forskare kunna förhålla sig objektivt till klimataktivister om han delar deras idéer? Dessutom i så hög grad att han tar offentlig ställning för samma sak?

Pengarna kommer ifrån programområde Klimat, Formas största nationella forskningsprogram. Hundratals miljoner läggs på samhällsvetenskaplig forskning som Krauses. I höstas gavs också anslag till ett projekt om ekologisk sorg – psykisk smärta som uppstår vid tanken på hotade ekosystem (eco-grief). Samtidigt behöver Sverige fler ingenjörer, och forskningssatsningar på kärnkraft och batteriteknik. Vilket lär bli svårt så länge Annika Helker Lundström är ordförande för programområdet. Hon är samtidigt också ordförande för kärnkraftsskeptiska Världsnaturfonden Sverige och har tidigare varit vd på Svensk Vindenergi.

Vänstervridningen går även som en röd tråd genom ett annat Formas-styrt nationellt forskningsprogram, Hållbart samhällsbyggande. Just nu kan man söka pengar inom ramen för projektet “Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla”. I bakgrundsinformationen fastslår Formas att “höga bostadspriser och hyror samt minskande andel hyresrätter gör det svårt för flera samhällsgrupper”.

En statlig forskningsmyndighet ska inte ta på sig rollen att i förväg underkänna borgerlig politik. Bland annat vill högerpartierna i Göteborg att fler hyresrätter ombildas till bostadsrätter. I vissa stadsdelar finns nästan bara bostäder att hyra och inga att köpa, vilket bara befäster segregationen.

Ett annat exempel är när Carina Listerborn vid Malmö universitet år 2018 beviljades fem miljoner kronor för “Ett kritiskt utforskande av smarta bostäder ur ett intersektionellt perspektiv”. Listerborn har bland annat gett ut en bok i samarbete med den fackligt finansierade tankesmedjan Arena Idé och kritiserat marknadshyror på Aftonbladets debattsida.

Forskare måste givetvis kunna uttala sig i den offentliga debatten utan att diskvalificera sig för statliga forskningsanslag. Och Formas finansierar också en hel del värdefull forskning. Men det är samtidigt uppenbart att myndigheten blivit det man strävar efter att inte vara: Partiska och del av en hierarkisk struktur – för vänsterlutande forskningsaktivism.