Europa framställs ständigt som handlingsförlamat och utan riktning –klämt ekonomiskt och säkerhetspolitiskt mellan stormakterna USA och Kina. Medan dessa länders ledare har centraliserat största möjliga makt till sig själva, Donald Trump respektive Xi Jinping, har europeiska ledare varit tvungna att anpassa sig till skiftande parlamentariska lägen, beslut på EU-nivå samt det ofrånkomliga faktum att EU består av 27 medlemsstater.
Att hävda sig i ett sällskap som är större än en genomsnittlig svensk skolklass är ingen enkel sak, i synnerhet om man representerar ett litet och i internationella sammanhang obetydligt land. Precis så måste nog en rad finska presidenter ha känt genom åren.
Finland har 5,6 miljoner invånare och har under århundraden behövt hantera närheten till Ryssland samtidigt som man befinner sig långt ifrån händelsernas centrum, långt uppe i kontinentens nordöstra hörn.
Därför är det desto mer imponerande att landet lyckats frambringa en politiker av Alexander Stubbs kaliber. Numera är han Finlands president och ansvarar därmed för utrikespolitiken samtidigt som han är överbefälhavare för Finlands försvarsmakt. Stubb har studerat i en rad länder, däribland USA, Belgien och Frankrike, har en doktorsexamen i Internationella relationer (på temat EU:s utvidgning) och talar fyra språk flytande.
Han framstår, både ideologiskt och personligt, som en västerländsk kosmopolit som aldrig tappat bandet till sitt hemland eller förståelsen för var han kommer ifrån. Den här imponerande biografin innebär att han har kunnat förstärka Finlands internationella inflytande och bemästrat den rätt ryckiga globala världsordning som numera råder.
Hanteringen av Trump är kanske det främsta exemplet. Det är knappast politisk närhet som har gjort att Trump och Stubb utvecklat en ovanligt direkt och nära relation. Men Stubb har insett att man måste förstå konfrontativa ledare som Trump utan att tappa fattningen. De har lärt känna varandra genom det gemensamma intresset för golf. Stubb blev till och med inbjuden till Mar-a-lago, Trumps klubb i Florirda för att spela häromåret.
En underdånig europé som försöker ställa in sig hos den amerikanske presidenten, tänker säkert många. Eller så har Stubb insett att det inte är en gångbar strategi att indignerat säga hur dum Trump är för att sedan inse att han inte försvinner ur den internationella ekvationen. Och om man behöver tala med Trump på trumpska för att få resultat så gör man också det.
Stubb förklarade koncist i en intervju med finsk radio hur han tänker gällande de europeisk-amerikanska relationerna: “vi låter oss inte provoceras och sticker inte heller huvudet i busken, utan arbetar för att lösa situationen genom förhandlingar”.
”Finland är ett land som fokuserar på lösningar. Vi tar ett djupt andetag, går i bastun och hittar en väg framåt”, säger Stubb till finska Yle.
Stubb har förstått, och anpassat sig, till Trumps stil utan att bli onödigt mjuk och medgörlig. Det är så presidenten för ett, i internationella sammanhang, obetydligt land har kunnat utöva en oproportionerligt stor makt. Stubb har kunnat kommunicera direkt och utan den diplomatiska kårens filter med den amerikanska administrationen.
Finland leds i dag av en president som är både principfast och pragmatisk i internationella sammanhang, ett litet land som leds av en stor politiker. Alexander Stubb erbjuder inga ideologiska nyheter; i grunden är han en traditionell mittenliberal. Det som skiljer honom från svenska utrikesministrar, både borgerliga och socialdemokratiska, är något annat: den intellektuella tyngden och förmågan att läsa maktens realiteter.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varje torsdag skickas ett nyhetsbrev ut med samtidsbetraktelser och analyser. Följ instruktionerna och anmäl dig här.
