En billig kopia av Socialdemokraterna. Det var centerledaren, Muharrem Demiroks, ”punchline” när han skulle sätta åt regeringen i måndagens intervju med GP (27/3). Det sägs alltså av ledaren för det parti som var den socialdemokratiskt ledda regeringens trognaste samarbetspartner under förra mandatperioden och gick till val på S-samarbete så sent som i höstas.
Centern fortsätter med andra ord att förneka verkligheten. Mindre av cynism än av villrådighet får man anta. Ett närmast marknadsfundamentalistiskt parti som låst sig vid vänstersamarbete och vars väljare i allt högre grad placerar sig till vänster försöker sig på att kritisera den borgerliga regeringen "från höger".
Men Centern har inte bara haft svårt att ta in de senaste tio årens förändring av det politiska landskapet. Även sakpolitiskt är det gårdagens svar som levereras.
Demirok siktar i intervjun in sig på att regeringen avskaffar den rabatterade arbetsgivaravgiften för att anställa unga. Det är en gammal centerpartistisk käpphäst som i åratal sågats vid fotknölarna av ekonomkåren som ett dyrt och ineffektivt sätt att bekämpa arbetslöshet. I praktiken miljarder i sjön för skattebetalarna, men en present till de stora tjänsteföretagen inom Almega som Centern står nära.
Samma sak kan sägas om den andra konkreta punkt Demirok tar upp. Den lågavlönade arbetskraftsinvandringen till Sverige. En guldgruva för tjänsteföretagen som får foglig arbetskraft och bekvämt för den urbana, C-röstande medelklass som drar nytta av tjänsterna – men knappast något som sänker svensk arbetslöshet eller höjer ekonomins produktivitet nämnvärt.
Sverige har ett enormt utanförskap av människor som behöver komma i arbete. Att då samtidigt ta hit annan utomeuropeisk arbetskraft till okvalificerade jobb är bakvänt. Men mer allvarligt är att den unikt oreglerade arbetskraftsinvandringen till Sverige i allt för hög grad utnyttjas av oseriösa aktörer. Den göder ett skuggsamhälle där fusket och utnyttjandet är utbrett – exempelvis tas personliga assistenter hit enbart för att för att komma åt de skattemedel som ska gå till de mest utsatta medborgarna.
Möjligheten till ”spårbyte” för asylsökande som fått avslag till att i stället bli arbetskraftsinvandrare har också skapat utrymme för fusk och utnyttjande i syfte att få permanent uppehållstillstånd. Något regeringen vill sätta stopp för med reformen. Till saken hör att regeringens uttalade ambition är att göra undantag för systemviktig säsongsarbetskraft – utredning är tillsatt. Så att förändringen skulle drabba jordbruket som Demirok påstår stämmer inte.
Centern säger sig fortfarande vara ett parti för småföretagare och landsbygden. Men partiet tappar stort i småföretagarbygderna runt om i landet. I huvudsak beror det nog på att man låtit beröringsskräcken med SD trumfa allt annat. Men en orsak är nog även att Centern när de talar företagarfrågor tenderar att prioritera de åtgärder som de stora tjänsteföretagens lobbyorganisationer i Stockholm vill se snarare än att förankra sin politik direkt i småföretagarverkligheten. Hade partiet varit mindre toppstyrt hade man troligen prioriterat annorlunda.
Centern har inte heller tagit in att Sverige har förändrats de senaste decennierna. Partiet vill varken se den organiserade brottsligheten eller integrationsproblemens omfattning. Förutom naiviteten kring arbetskraftsinvandringen har C varit med och sänkt det redan låga kapitalkravet för att starta aktiebolag, trots varningar från Ekobrottsmyndigheten med flera att det skulle gynna skojare av olika slag.
Centern verkar inte heller ha lärt sig särskilt mycket av alliansregeringens fiasko med de privata etableringslotsarna på arbetsförmedlingen som förutom att vara extremt ineffektiva ägnade sig åt bedrägerier och terrorrekrytering i sådan omfattning att myndigheten till sist la ned verksamheten på eget initiativ. Centern ser fortfarande kvasimarknader som lösningen på det mesta. Man blandar ihop frihet med oordning och blundar för att man öppnar för ren laglöshet.
Man kan fråga sig varför inte idéutvecklingen haft bättre styrfart – trots nio år utanför regeringsmakten, enorma resurser och egen tankesmedja. Ett svar är att Centern låtit sig toppstyras och blivit ett med branschorganisationer i Stockholm. Helt i strid med partiets rötter.
Problemen skyldes länge av Annie Lööfs lyskraft. Man vann nya väljargrupper i storstäderna på känslomässiga ställningstaganden. Nu är Lööf borta och luften har gått ur Centern. Kvar står Demirok och undrar vart han ska ta vägen.
