SVT:s Uppdrag granskning sände 13/10 ett uppmärksammat reportage om betygsinflation på skolor i Malmö. Lärare berättade hur de kände sig pressade att sätta högre betyg på elever än vad som kunde motiveras av deras resultat.
Som en orsak nämndes konkurrensen som det fria skolvalet medför. En skola behöver skolpengen som eleven för med sig när den väljer skola. För att locka elever är snittbetygen ett av få jämförbara mått att visa upp. Rektorerna har därför incitament att påverka lärarnas betygssättning i positiv riktning/uppåt. Att det förekommer betygsinflation var känt redan före Uppdrag gransknings avslöjande. Konkurrensverket beskrev till exempel fenomenet i rapporten "Betygets värde" från år 2010.
Politiker till vänster tar betygsinflationen som intäkt för att ifrågasätta det fria skolvalet. Men de pratar mindre sällan om att Sverige sägs vara ensamt i OECD om att inte ha ett betygssystem förankrat i någon form av nationella prov.
Om eleverna kontinuerligt testades i prov som var gemensamma för hela landet, och som rättades externt i stället för av den undervisande läraren, skulle det öka jämförbarheten mellan elever och skolor. Betygssättningen skulle förankras och betygen få bättre legitimitet.
Egentligen ställer det fria skolvalet extra höga krav på att vårt system förankrar betygen. Inte minst därför att det annars blir svårt att göra ett upplyst val. Det är kombinationen av fritt skolval och avsaknad av kontrollerande funktioner som är problemet, inte det fria skolvalet i sig.
I det uppkomna läget måste det vara enklare att införa fler och bättre nationella prov än att riva upp valfrihetsreformerna och åter tvinga elever att gå i den närmaste skolan. Det senare, som ju många vänsterdebattörer efterfrågar, skulle inte minst skapa negativa bieffekter på bostadsmarknaden och ytterligare öka segregation.
SVT Uppdrag gransknings reportage om Malmöskolorna kom för övrigt olägligt för Göteborgs skolkommunalråd Karin Pleijel (MP). I en debattartikel i GP 10/10 menade hon att det var en myt att resultaten i svensk skola sjunker. Att PISA testen tydligt pekar mot en försämring menade Pleijel motbevisades av att fler nior här i Göteborg gick ut med godkända betyg i våras än året innan.
Frågan som infinner sig efter Uppdrag granskning är om färre underkända betyg inte kan ha haft sin grund i betygsinflationen? Lärare har ju incitament att undvika att sätta underkänt betyg. Pleijel ser dock orsaken till niondeklassarnas förbättring i tillskott av pengar. Men i våras gick sjätteklassarnas betygsnitt i staden nedåt. Var det också på grund av mer pengar?
Det är inte bara i Göteborg som Miljöpartiet styr skolan. Det gör de även i riket. Som utbildningsminister har Gustav Fridolin profilerat sig som en motståndare till nationella prov. Dessa ska göras frivilliga för skolorna - vilket ju i praktiken gör dem verkningslösa. Motståndet mot ett rättssäkert betygssystem är en av de mest angelägna anledningarna att få bort det rödgröna styret - både här och i regeringen.
