Det låter som en dystopi. På Arbetsförmedlingens avdelning för personliga distansmöten klockas medarbetarnas arbetsdag – sekund för sekund, rapporterar Svenska Dagbladet (4/8).
De anställda ska vara redo att ta emot samtal från arbetssökande prick klockan åtta på morgonen, eller från och med klockan nio på sommaren. Det är då klockan på datorskärmen börjar ticka, och den fortsätter fram tills arbetsdagens slut. Handläggningen av ett samtal får enbart ta hälften så lång tid som själva samtalet, enligt riktlinjerna. Allt ska klockas och mätas, på sekundnivå. Till och med hur länge medarbetarna går på toaletten.
Avdelningen har både höga sjuktal och hög personalomsättning. Ingen borde vara förvånad. Vem trivs med ett arbetsliv där varje sekund av ens dag kan granskas av chefen i efterhand? Där till och med längden på ens toalettbesök kan ifrågasättas? På en välfungerande arbetsplats finns det utrymme för mänsklighet. För att ta några minuter av arbetsdagen för att trösta en kollega som går igenom en tuff skilsmässa eller bara en extra minut för att andas ut efter ett tufft jobbsamtal.
Situationen på Arbetsförmedlingen är inte unik. Såväl arbetsgivare i offentlig som privat sektor har insett hur effektiv modern teknik kan vara för att kontrollera medarbetarna. Det finns många olika sätt att hålla koll på folk, från programvara som registrerar vad du skriver på datorn till möjligheten att styra din webbkamera på distans för att se vad du gör i realtid.
Det finns fler exempel på arbetsgivares övervakningshysteri. Tidigare i år ville statliga Telia möjliggöra så kallad screen recording för att kunna spela in vad medarbetarna gör på datorn. Men de lokala fackklubbarna lyckades sätta stopp för förslaget (Ingenjören 20/5).
Ett annat företag beslutade att medarbetarna skulle ha ett ständigt pågående videomöte med chefen, med ljud och bild, där han kunde kontrollera vad de gjorde under arbetsdagen (Kollega 24/4).
Ett e-handelsföretag införde algoritmstyrd arbetsledning, samtidigt som cheferna övervakade medarbetarna på distans. De anställdas prestationer mättes i realtid genom en bärbar skärm, där det blinkade rött eller grönt beroende på hur snabbt de utförde arbetet. (Arbetet 15/4).
Medarbetarna deltog samtidigt i en forskningsstudie, utförd av forskare vid Karolinska institutet, där de vittnade om hur stressande arbetsmiljön var. Algoritmernas styrning innebar att det inte fanns någon marginal för oväntade händelser, som att hjälpa en kollega eller att röja undan.
Idén tycks vara att ju mer övervakning, desto bättre resultat. Men det finns studier som pekar på motsatsen. En tysk forskargrupp undersökte hur medarbetarnas produktivitet påverkades av elektronisk övervakning och fann att det inte gick att hitta någon positiv effekt. Däremot ökade stressen medan arbetstillfredsställelsen minskade.
Rekordmånga svenskar sjukskrivs från arbetet på grund av stress, enligt statistik från Försäkringskassan. Den ökade övervakningen av anställda, där människor behandlas som robotar utan egna känslor eller tankar, kommer sannolikt att bidra till den utvecklingen. Fråga bara cheferna på Arbetsförmedlingen.
