Dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) pryder en valaffisch. Arkivbild.
Dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) pryder en valaffisch. Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Karin Pihl: Anonyma regionpolitiker ett demokratiskt problem

Sjukvården är en av väljarnas viktigaste frågor, men allt för få vet att regionerna styr över vården och inte riksdagen.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Sjukvården är av stor betydelse för väljarna. Så har det varit länge. Redan före coronapandemin rankade svenska folket vården som den viktigaste politiska frågan.

Ändå är det få som vet hur vården egentligen styrs i Sverige. Enligt en Novusundersökning som SVT:s Uppdrag granskning beställt (27/3) känner inte ens varannan svensk till vilken politisk nivå som är ansvarig för sjukvården. Endast 47 procent svarar korrekt att det är regionerna – de som tidigare hette landsting – som har hand om vården. 41 procent svarar riksdagen och elva procent svarar kommunerna. Knappt hälften vet vilket parti som styr i regionen där de bor.

ANNONS

Det kanske inte är så konstigt att människor inte riktigt har koll på hur vården styrs. Vård, som är Sveriges 21 regioners huvuduppgift, är till sin natur mer teknisk medan kommunpolitik ofta rör frågor som är nära invånarnas vardag, som snöröjning och cykelbanor. Rikspolitiken rör sig å sin sida kring de avgörande frågorna för landet där den ideologiska konflikten mellan partierna är som tydligast.

Politikerna i regionfullmäktige för i motsats en tämligen anonym tillvaro. De gånger de framträder i media framstår de mer som torra tjänstemän än engagerande politiker. En Hanif Bali eller Martin Wannholt hade inte hittat någon självklar plats i regionpolitiken.

Ändå har sjukvården, inte minst på grund av coronapandemin, debatterats intensivt de senaste åren. Men det sker på den nationella nivån. Det är partiledarna som står i Agenda och diskuterar bristerna i vården. Frågorna berörs ofta på ett ytligt plan, helt enkelt eftersom riksdagen inte har makt att besluta om hur regionbudgeten i Västra Götaland eller Halland ska fördelas.

Kommunikationen bidrar också till att skapa förvirring. I valrörelserna pryds partiernas affischer med ansikten på kända nationella företrädare, även när budskapet handlar om att satsa på sjukvård. Att fyra av tio därför tror att det är riksdagen som har det politiska ansvaret över vården är därför inte så konstigt. Partierna bidrar till förvirringen.

ANNONS

LÄS MER: Förstatligad vård ingen universallösning

På sätt och vis påminner regionerna om EU: EU har mycket makt, men få medborgare har känner till vilka de styrande politikerna är. Det är också lätt att få intrycket av att regering och riksdag bestämmer över sådant som de facto beslutas av EU.

Exempelvis måste Sverige ha ett undantag från EU:s energiskattedirektiv för att sänka skatten rejält på bensin och diesel. EU har makt över hur mycket svenska bilägare måste betala när de tankar. Men det perspektivet lyfts sällan upp.

Likadant är det med regionerna. Att medborgarnas kunskap om vem som styr över vården är låg – och att politikerna (och medierna) behandlar både sjukvård och energipolitik som om riksdagen bestämde – är ett demokratiskt problem.

För att demokratin ska fungera måste folk ges chansen att få veta vem som gör vad. Om väljarna inte vet vem de ska rösta på för att få en viss politik fungerar inte det demokratiska systemet med ansvarsutkrävande.

Ett sätt att tydligt markera att det är regionerna som styr vården vore att införa skilda valdagar. I många andra länder, som Danmark och Finland, sker lokala val inte samtidigt som valet till parlamentet. Det gör att lokalpolitiker inte trängs ut av företrädare på riksnivå.

ANNONS

Gällande EU är problemet inbyggt i maktapparaten. Det är omöjligt att flytta alltmer makt till Bryssel och samtidigt behålla den demokratiska förankringen hos medborgarna. Där är lösningen att flytta tillbaka mer makt till de nationella parlamenten.

Nationella politiker som får frågor från journalister om sådant de inte har ansvar för måste också bli bättre på att säga ”det här ligger inte på mitt bord” när det rör beslut som fattas av regionerna eller EU.

LÄS MER: Svensk vård präglas av slöseri med tid och resurser

LÄS MER: Stärk kommunerna

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS