Rasmus Fleischer: Penningtvätten på Spotify illustrerar ett större problem

Penningtvätten på Spotify är inte ny. Men nu avslöjar SvD att den används av gängkriminella vars fejkade streams även funkar som rekrytering. Detta visar på ett större problem i den digitala fejkonomin. Det blir allt svårare att dra gränsen mellan en äkta succé och en falsk, skriver Rasmus Fleischer.

ANNONS
|

Att Spotify används för penningtvätt är inte direkt någon nyhet. Än mindre att det pågår storskalig manipulation av lyssningssiffror på musiktjänsterna. Spotifylyssningar har blivit en vara som går att köpa av så kallade klickfarmar, precis som man kan köpa Youtubeföljare eller positiva recensioner på Amazon. Den digitala ekonomin är i hög grad en fejkonomi.

Men i fallet Spotify finns en direkt koppling till gängkriminalitet, som SvD nu för första gången har lyckats belysa närmare (5/9). I korthet handlar det om att gängen använder illegala intäkter för att betala klickfarmar för att ordna fejkade lyssningar på utvalda artister, närmare bestämt de gangsterrappare som är knutna till gänget. Ett år senare kan dessa artisters skivbolag plocka ut royalty från Spotify – och så är pengarna tillbaka i gänget, rentvättade.

ANNONS

På pappret är det givetvis en förlustaffär, som med all penningtvätt. Först tar klickfarmen sin andel, sen tar Spotify sin och slutligen ska de beskattas. Att gängen ändå tar dessa kostsamma omvägar kan delvis bero på att det torde vara ovanligt svårt att tvätta kontanter i Sverige.

I slutändan blir det då svårt att dra en skarp linje mellan en äkta succé och en falsk.

Men framför allt gäller det att förstå hur de fejkade spelningarna i bästa fall smittar av sig på verkliga. När en artist på kort tid tycks locka många nya lyssnare reagerar Spotifys algoritmer genom att rekommendera artisten till fler användare. Förutsatt att musiken faktiskt är bra kan det skapas en kedjereaktion. I slutändan blir det då svårt att dra en skarp linje mellan en äkta succé och en falsk.

Förutom klirr i kassan kan framgångsrika gangsterrappare bidra till gängens varumärkesbygge: "Om du är nätverk och vill locka till dig barn och du har en rappare som blir stor så gör det halva jobbet för dig. Det är cok bra i rekryteringssyfte." Så förklarar gängkriminelle "Ismet" för SvD, som uppger att förfarandet bekräftats av flera oberoende källor i olika av Stockholmstraktens kriminella nätverk.

Spotify har – som vanligt – vägrat ställa upp på en intervju. Men en före detta anställd uppger för SvD att företagets ledning länge varit medveten om den penningtvätt som pågår. De har dessutom avstått från att svara när polisen tidigare försökt kontakta dem om saken.

ANNONS

Nu tycks Spotifys taktik bli att utmåla sig som brottsoffer.

Men de som i verkligheten blir blåsta är den stora majoriteten av artister som inte köper fejkspelningar, som får dela på en mindre andel av kakan efter att penningtvättmaskinen tagit sitt.

Men de som i verkligheten blir blåsta är den stora majoriteten av artister som inte köper fejkspelningar, som får dela på en mindre andel av kakan efter att penningtvättmaskinen tagit sitt. Spotify har å ena sidan ett förtroende att försvara, men tjänar å andra sidan pengar på de klickfarmar som jobbar med betalkonton. Motsvarande balansgång präglar många andra plattformsföretag, vars rykte stadigt förvärras – Twitter (numera X) under Elon Musk är bara det värsta exemplet.

Penningtvätten på Spotify illustrerar ett större problem med den digitala fejkonomin. Den har möjliggjorts av att musik i tilltagande grad har gjorts till en finansiell produkt, där penningflödena styrs av ogenomskinlig lyssningsstatistik. Jag ska inte idealisera den upphovsrättsliga ordning som växte fram under 1900-talet, där halvofficiella upphovsrättssällskap som Stim tilldelades makten att avgöra vilka musikbruk som var värda ersättning.

Men den hade sina fördelar framför 2000-talets nya ordning där varje "lyssning" automatiskt ger rätt till en mikrobetalning, oavsett om några mänskliga öron är inkopplade – och oavsett om de strömmade ljuden är musik, prat eller vågskvalp.

Spotify är den främsta representanten för denna musikekonomiska nyordning och borde inse att de inte längre kan sticka huvudet i sanden.

ANNONS

Vi andra borde inse att siffror på antalet lyssningar inte säger någonting vettigt om musikens popularitet.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Den svenska drogdebatten måste sluta vara så pårökt

LÄS MER:Recension: ”Rent åt helvete” av Elinor Torp

LÄS MER:Pinsamt av Spotify att inte ta fajten mot Putin

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS