När GP:s konsumentpanel testade semlor var smak och utseende i fokus, vilket väckte  en oväntad reaktion.
När GP:s konsumentpanel testade semlor var smak och utseende i fokus, vilket väckte en oväntad reaktion. Bild: Robin Aron

Frida Rosengren: En semlas försvarstal

Att chockbehandla sin penis med ljudvågor, eller äta transfetter ibland – det är frågan. En kritisk kommentar väcker starka känslor kring semlans funktion och leder tankarna till Apollontemplet i Delfi.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Jag vill egentligen inte dela upp mat i ”bra” och ”dålig”, eftersom det är grunden till all ätstörningsproblematik som existerar. Men då GP:s test av semlor nyligen har ifrågasatts, för att det inte har tagits någon hänsyn till bakverkens inverkan på hälsan, känner jag mig nu illa tvungen.

”Smak spelar ju väldigt lite roll om produkten varken är hållbar eller hälsosam. Hur skulle världen se ut om vi bara åt saker som är goda?” avslutade semmeltestets kritiker och lämnade mig mållös. Jag tror nämligen att det hade varit en mycket bättre värld. Semlor är bra för dig, för att de är goda.

ANNONS

Visst, vispgrädde innehåller vitamin A, vitamin B12 och vitamin K – och sötmandel har ett högt värde av E-vitamin. Men det skiter jag, och förmodligen de allra flesta, fullständigt i. Semlor är en av få mattraditioner vi samlas kring i det här landet, vi tar en paus och umgås medan vi äter något gott. Uppfinningsrika sockerbagare hittar på nya versioner av den mastiga bakelsen: de tar formen av pannkakor, croissanter, wienerbröd. Gräddiga näsor river ner applåder, mandelmassan ligger klistrig över tangentborden och alla blir lite gladare en helt vanlig tisdag.

Dagen börjar med bland annat svarta linser och blomkål, därefter serveras en puré på nötter och mörk choklad.

Om vi vänder på det: Hur skulle världen se ut om vi bara åt saker som var äckliga, men ”nyttiga”? Kanske skulle vi leva längre – forskarna har visserligen inte funnit någon gemensam nämnare för de som lever extra länge, troligen handlar det om gener och slump – men är det ett liv värt att leva i 100 år?

Dagens industri har intervjuat techmiljardären Bryan Johnson som ägnar hela sitt liv åt att försöka undvika att åldras och leva för evigt. Utöver goda vanor som att inta 60 vitaminer, dropp, ljusterapi, sticka in nålar över hela hudytan och chockbehandla sin penis med ljudvågor, har han förstås reglerat vad han äter. En kock förbereder all mat i märkta plåtlådor. Dagen börjar med bland annat svarta linser och blomkål, därefter serveras en puré på nötter och mörk choklad, den tredje måltiden varierar. Allt detta äts under förmiddagen, men så går han också upp strax före 5.00.

ANNONS

Det gör det svårt att äta middagar med vänner och dejtinglivet går inget vidare. Kravlistan för en flickvän innehåller bland annat: inga soliga semestrar, alltid sova ensam, inget ”småprat”, ”måste donera blodplasma”, schemalagt sex och middag vid 11.00. Med det sagt är Bryan nöjd med livet han lever, gott så.

Som vaccinets uppkomst har visat kan lagom doser av något ”giftigt” skydda oss mot andra faror.

Låt oss återgå till semlan. Jag vill nu vända mig till de som sätter kombuchan i halsen så fort någon har mage att försvara fett, socker och smör. Det finns andra värden i livet än att kontrollera sitt intag av näring och kalorier för att optimera sin kropp till en högfungerande, långlivad maskin. Social samvaro stärker vår hälsa och kan, enligt forskare på Karolinska Institutet, även skydda mot bland annat depression och Alzheimers. Andra undersökningar har visat att fikastunden på jobbet ger gladare kollegor och högre effektivitet. Och att ladda mat med skuld och skam har aldrig lett till något bra, tvärtom.

Naturligtvis leds tankarna till de antika maximerna som var inristade på Apollontemplet i Delfi innan det lades i ruiner: ”Känn dig själv”, ”Inget till överdrift” och ”Tvärsäkerhet leder till förfall”.

Det är upp till var och en att avgöra vad som skänker en lycka. Oavsett om det är att upprätthålla illusionen av att förlänga livet genom att dagligen äta nötpuré ur en plåtlåda, eller att avnjuta en semla med transfetter och E-ämnen då och då. Men som vaccinets uppkomst har visat kan lagom doser av något ”giftigt” skydda oss mot andra faror. I semlans fall: mot ensamhet, stress, ångest och en enda lång glädjelös vandring mot döden. Förutsatt att du gillar hur den smakar.

ANNONS

Välj ditt gift och var glad. Själv kommer jag äta precis så många semlor jag känner för, oavsett innehåll – för hälsans skull.

LÄS MER:Därför har Silicon Valley-killarna börjat svälta sig

LÄS MER:Om du blir vad du äter, vill du verkligen bli tråkig?

LÄS MER:Det finns en ny matinfluencer i stan och han säljer sex

Anmäl dig till nyhetsbrevet GP Mat och dryck

Få tips på vin, öl och recept inför helgen och det bästa från Göteborgs restaurangliv. Ett nyhetsbrev för dig som är 25 år eller äldre.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS