Årets första vecka är snart till ända och månaden av späkning har inletts. Enligt en Sifo-undersökning är de två vanligaste nyårslöftena att börja träna och att skaffa hälsosammare matvanor. I stort ligger fokus på hälsa och välbefinnande. Vad de termerna innefattar är förstås öppet för tolkning, men att äta godare mat, eller att ha roligare, är inte med på listan.
Att späka sig i början på året är som att springa barfota på grus i början av sommaren innan fotsulorna har härdats. Det är ju nu, när man är som mest hudlös och allt är mörkt och kallt, som man borde vara som snällast mot sig själv. Men i stället ska klassiska bestraffningar – som att fasta, lyfta tungt och nedsänka sig i kallt vatten (vilket för övrigt P1 nyligen rapporterade kan sakna hälsoeffekter) – leda oss till ett fulländat liv.
Mattrenderna för 2024 är lika tråkigt duktiga. Där finns bovete, på grund av ”hög näringstillgänglighet”. Dessutom ”miljösmart, nyttigt och dessutom glutenfritt”. En annan trend är mat för sömn och hälsa: alkoholfria substitut och råvaror som ”boostar” hälsan. Den exklusiva matbutikskedjan Erewhon i Los Angeles säljer bland annat smoothies för 200 kronor och har blivit en identitetsmarkör till den grad att de har gjort ett samarbete med Balenciaga. Till modevisningen bar Kim Kardashian en specialframtagen matkasse som väska. Allt detta får mig att – i brist på andra referenser efter julhelgerna – vilja slita håret likt matadoren inför Ferdinand. Stånga mig, få något att hända, snälla.
Tonfisk skyfflas rakt ur burk in i mun, ett ägg sväljs helt på bussen och kvarg tillsätts i precis allt.
I Lotta Lundgrens bok ”Tio lektioner i matlagning” från 2013 gör hon skillnad på mat och kost, som två olika förhållningssätt till ätande. Mat serveras vid måltider för en njutbar, trevlig stund – det är själva syftet. Kost omges av regler och äts för att uppnå något annat än det som är. ”I nio av tio fall äter man kost för att man vill bli smal, men eftersom det är löjligt att vara fåfäng och ha problem med vikten brukar man hävda att kosten i sig är hälsosam”, skriver Lundgren.
Hon menar att man lite förenklat skulle kunna dela upp världen i kostkulturer och måltidskulturer. Den pragmatiska kostkulturen har länge varit den dominerande i Sverige (jämför med till exempel Frankrike eller Italien). Tydligast syns det på gruppen med träning som livsstil, där att äta främst är en nödvändighet för att kunna prestera bättre. Tonfisk skyfflas rakt ur burk in i mun, ett ägg sväljs helt på bussen och kvarg tillsätts i precis allt. Matintaget är ett problem som behöver lösas, snarare än en källa till glädje, vila och samvaro.
Det ena synsättet är inte nödvändigtvis bättre än det andra och en kultur är något vi föds in i. Men när mat blir ett hinder, att snabbt ta sig förbi för att komma till allt det andra som anses viktigare, tappar i alla fall jag aptiten – inte bara på att äta, på livet i stort. Därför gör trenderna och nyårslöftena mig både uttråkad och nedslagen. Folk vet redan hur de ska få i sig näring. Däremot fortsätter ätstörningsdiagnoserna att öka och folk bränner ut sig i rask takt. ”Clean eating” och ”hälsosam mat” är en ulv i fårakläder, eller kanske snarare en ätstörning i yogakläder. Främst verkar vi behöva hjälp med att hitta ro och roligheter.
I takt med att matlagningsintresset har exploderat har en annan sorts inspiratör tagit plats: en som låter lusten styra.
Den goda nyheten är att vi kan göra aktiva val kring vilken matkultur vi upprätthåller. Och visst finns tecken på förändring. Influerarna som fokuserar på träning och hälsa är fortsatt många, men i takt med att matlagningsintresset har exploderat har en annan sorts inspiratör tagit plats: en som låter lusten styra. Kanske kan man kalla det för en framväxande måltidskultur. Många av de, oftast kvinnliga och unga, matinfluerarna har själva en bakgrund som ätstörda – nu går de i bräschen för att förkasta tanken på mat som bra eller dålig. Det är inte heller längre dietisternas kokböcker som dominerar försäljningslistorna, utan böcker om pasta och brödbakning, och folk äter ute som aldrig förr.
En annan trend är comfort food, alltså mat som gör en trygg och glad, ofta med koppling till nostalgi. Vilka rätter som gör susen beror förstås på vem du är, det kan vara husmanskost likväl som tacos eller snabbnudlar. Det kan också agera ett slags motgift till kostkulturen, då valet av mat bygger på dess historia och känslorna den väcker, lusten – snarare än att spjälkas upp i kolhydrater, sockerarter och mineraler.
Det är upp till var och en att bestämma vad som är viktigast i livet. Kanske är det en platt mage, en framgångsrik karriär och ett utåt sett Lyckat liv. Eller mänsklig samvaro, trivsel och vila. Vad vi väljer att fokusera på avgör i förlängningen vilken matkultur vi får. Jag hoppas att den innehåller långa middagar och god mat, oavsett näringstillgänglighet.
LÄS MER:Här är de största mattrenderna för 2024
LÄS MER:Influerarna som sprider matlust i en ätstörd samtid
LÄS MER:Det finns en ny matinfluencer i stan och han säljer sex
Anmäl dig till nyhetsbrevet GP Mat och dryck
Få tips på vin, öl och recept inför helgen och det bästa från Göteborgs restaurangliv. Ett nyhetsbrev för dig som är 25 år eller äldre.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
